Alt i 2001 var bibliotekkongressen i USA dominert av den fantastiske e-boka. Men “Var blev dom av?“
En låntagare går längs bibliotekshyllorna och finner boken hon vill läsa. Hon griper efter den, men den upplöser sig och försvinner mellan hennes fingrar. Nästa bok som hon vill läsa går inte att öppna. Helgalet? Kanske det, men så kan det bli i framtidens bibliotek.
De svenska bokförläggarnas upprop 10 juni för sänkt mervärdesskatt (moms) på eböcker stöddes av många författare och skådespelare och förmodligen också av en del bibliotekarier. Det anses att momssatsen på eböcker och nättidningar borde vara densamma för tryckta böcker och tidningar.
Lektorn i bokhistoria vid Lunds universitet, Kristina Lundblad, föreslog däremot (i Sydsvenskan 17 juni) att regeringen i stället för att tillmötesgå förläggarnas krav borde öka budgetstödet till litteratur och tidskrifter. Litteratutstödet utgör, påpekade hon, bara en bråkdel av vad momssänkningen skulle kosta. Malte Persson anslöt sig (i Expressen 2 juli) till Lundblads åsikt om att en momssänkning ingalunda automatiskt gynnar bildningen. Inte heller ledde bokmomssänkningen (år 2002, då bokmomsen sänktes från 25 till 6 procent) till de önskade resultaten utan “snarare eldade den ytterligare på en utveckling där några få bestsellers med stora prisdumpade upplagor trängt ut bredden i utgivningen”, konstaterade Persson, och tillade (3 juli) att “man kunde göra mer för ungas läsning om man slutade att urskillningslöst momssubventionera allt från Dan Brown till Båtliv, och i stället gav den miljard eller två som det kostar till biblioteken”.
Som biblioteksaktivist är jag förstås på samma linje som Kristina Lundblad och Malte Persson. Det är bara det att momsfrågan (eller den tidigare debatten om fasta bokpriser) inte når fram till problemets kärna.
Från ebokekonomi till ebokpolitik
Med tanke på eböckernas framtid vore det särskilt viktigt att bevara och upprätthålla dem i offentliga bibliotek. En förutsättning för detta är att biblioteken, med statligt och kommunalt stöd, ges möjlighet att bygga sig sina egna datacentraler och internetservrar i stället för att köpa de digitala bibliotekstjänsterna av bokförlag, som i sin tur outsourcar sina digital- och internettjänster–vanligen i slutänden till amerikanska IT-jättar.
Jag vet naturligtvis mycket väl att det här förslaget går tvärtemot den globala trenden. Men en trend är bara en trend. En trend kan fortfarande brytas.
Vad som behövs för att så skall ske är framför allt att bibliotekarierna själva tar strid för bibliotekets självständighet. Därför kändes det lite hoppfullt när en deltagare på de svenska bibliotekariernas BIBLIST kommenterade min tanke med följande: “Det bästa och viktigaste jag har läst på länge. Biblioteken håller på att förlora kontrollen över sina samlingar och tyvärr utan mycket debatt i frågan”.
Hur går det med vår självförståelse?
När jag nyligen själv producerade en ebok av sockenhistoriken i min hemtrakt (Pernå, Östra Nyland) fick jag en konkret påminnelse om hur illa det tillsvidare står till med biblioteken och eböckerna. Inte så, att stadsbiblioteket i Lovisa (dit Pernå numera hör) ställde sig avvisande eller likgiltigt. Tvärtom deltog biblioteket gärna som samarbetspartner i projektet och som avnämare av den färdiga produkten.
Den färdiga produkten heter “Pernajan Pitäjän historia” och utges med Creative Commons licens i formatet ePub. Dess innehåll består av prof. Olle Siréns sammanfattning på finska av sin mer omfattande “Pernå sockens historia” på svenska.
Redan när ebokversionen skulle införas i bibliotekskatalogen uppstod vissa problem. Det gick t ex inte att länka till själva eboken i katalogprogrammet! (Nöd)lösningen av detta problem bestod i att meddela webbadressen i fältet “Anmärkning” varifrån katalogens användare väntas kopiera och överföra den till sin webbläsare. En god nyhet i sammanhanget är att Lovisa stadsbibliotek tillsammans med flera andra nyländska bibliotek nyligen har beslutat börja använda sig av det fria bibliotekssystemet Koha, som ger möjlighet att länka direkt till eböckerna.
Värre visade det sig bli när jag insisterade på att den ovannämnda URL:en inte bör leda till min webbsida utan till bibliotekets dito. Jag uttryckte alltså önskemål om att detta lokalhistoriska verk må bevaras och hållas tillgängligt för nutida och framtida generationer i “mänsklighetens enda pålitliga minne” (Schopenhauer) i stället för att ligga på min egen högst efemära webbserver.
Den färdiga produkten heter “Pernajan Pitäjän historia” och utges med Creative Commons licens i formatet ePub. Dess innehåll består av prof. Olle Siréns sammanfattning på finska av sin mer omfattande “Pernå sockens historia” på svenska.
Redan när ebokversionen skulle införas i bibliotekskatalogen uppstod vissa problem. Det gick t ex inte att länka till själva eboken i katalogprogrammet! (Nöd)lösningen av detta problem bestod i att meddela webbadressen i fältet “Anmärkning” varifrån katalogens användare väntas kopiera och överföra den till sin webbläsare. En god nyhet i sammanhanget är att Lovisa stadsbibliotek tillsammans med flera andra nyländska bibliotek nyligen har beslutat börja använda sig av det fria bibliotekssystemet Koha, som ger möjlighet att länka direkt till eböckerna.
Värre visade det sig bli när jag insisterade på att den ovannämnda URL:en inte bör leda till min webbsida utan till bibliotekets dito. Jag uttryckte alltså önskemål om att detta lokalhistoriska verk må bevaras och hållas tillgängligt för nutida och framtida generationer i “mänsklighetens enda pålitliga minne” (Schopenhauer) i stället för att ligga på min högst efemära webbserver!
Efter några animerade telefonsamtal med stadens datachef ska filen i alla fall överföras till stadens skivminne, som biblioteket får dela på.
Fast det egentligen borde precis tvärtom vara så att biblioteket hade minnet och lät staden dela på det.
Nåväl, staden Lovisa grundades (och namngavs efter drottning Lovisa Ulrika) först år 1745 medan Pernå socken, där detta skedde, har en historia som sträcker sig långt tillbaka till medeltiden.
Således kan man argumentera för att Lovisaborna behöver ges möjlighet att ladda ner och läsa Pernåhistorien för sin egen självförståelse. Och det här visade sig äntligen vara ett argument som biter!
Därmed kommer i detta fall sannolikt ett undantag att göras även om det tillsvidare bara rör denna enda speciella historie(e)bok.
Hur ska det gå med vår självförståelse ifall den nuvarande regeringen går in för att göra det frivilligt för städerna och kommunerna att upprätthålla offentliga bibliotek? En sådan utveckling är på gång i Finland. Men “utveckling” är inte rätt ord. En sådan avveckling borde det heta. Nämligen av Finlands bibliotekslag från år 1928.
Leave a Reply