Archive for ‘Det uavhengige biblioteket’

januar 16, 2021

Ti tusen bibliotekarar!

I dag har The Guardian slått fast at det vil hjelpe lite å utestenge Trump frå sosiale media, men så har dei spurt ulike ekspertar om andre metodar for å gjenreise det øydelagte internettet. Joan Donovan, forskingsdirektør ved Harvard Kennedy Schools Shorenstein Center on Media, Politics and Public Policy, er klar på dette (vår omsetting):

«Vi må tilsetje 10 000 bibliotekarar med mandat å fikse informasjonsøkosystemet vårt. Denne arbeidsstyrken vil vere «global in size, but local in scope» og fokusert på å byggje system for å organisere rettidig, lokal, relevant og presis informasjon på tvers av sosiale medieplattformer».

Donovan viser til dei føderale krava til «allmenne» (public) radiostasjonar. Dei skal «serve the public interest, convenience and necessity».

januar 15, 2021

Plagiat-saka: «Bøkene er jo en del av kulturhistorien. Men dét er konteksten også»

80 bibliotek (klikk og kikk) låner ut diktsamlinga trass i åtvaring, men vil dei no følgje Deichman-modellen?

I går delte og kommenterte vi Klassekampens sak om at bibliotek låner ut bøker med plagiat. I dag følgjer avisa opp (men ikkje på ope nett i dag): «Plagiat til salgs». Her går det på bøker som er trekte tilbake, men som likevel er til sals i enkelte bokhandlar, men også om utlån av slike bøker.

Vi får vite at Deichman, trass i «plagitat-oppgjer», har to eksemplar av «Alt som ikke har blitt tjoret fast» av Eirin Gundersen, men at dei skriv i katalogposten på nettet: «Boka ble trukket av forlaget i 2019, grunnet plagiat. Den er ikke til hjemlån, men kan brukes på biblioteket.»

Ansvarleg redaktør Kari Marstein i Gyldendal seier «det er en brukbar løsning. Det gjør at historien rundt bøkene er tilgjengelig, selv om de ikke finnes til vanlig utlån». Ein av dei plagierte, Kjersti Bjørkmo, er einig og legg til at «Bøkene er jo en del av kulturhistorien. Men dét er konteksten også».

januar 14, 2021

Å forstå biblioteket

I Klassekampen i dag handlar hovudoppslaget på kultursidene om ei plagiert bok, der den plagierte har fått erstatning og opplaget er makulert, men der Deichman og tretten andre folkebibliotek likevel er så frekke at dei «Låner ut plagiert tekst». Men Deichman-sjef Knut Skansen er klinkande klar: «Ingen skal fortelle oss hva vi skal ha i hyllene».

>> 15.1.: Viktig oppfølging i Klassekampen

Dette er viktig, for her kjem det fram noko vesentleg om det uavhengige, sjølvstendige biblioteket og biblioteksjefen si rolle som slett ikkje alle kjenner til eller har tenkt over. Det er viktig å forsvare dette som inngår i eit prinsipp som har bygd seg sterkare her i landet sidan skammelege hendingar særleg i 1956 og 1977.

Kanskje har heller ikkje kulturredaksjonen i Klassekampen vore særleg medvitne om dette, skal ein døme etter kor stort oppslaget er. Og korleis den ansvarlege forleggjaren får siste ordet og at han «har tenkt at bibliotekene burde ha et system her».

Direktør Aslak Sira Myhre ved NB er også intervjua, utan at han er så klar som Skansen. Han slår fast at det er NB sitt «ansvar å sørge for at den finnes». Men elles har han «sørget for at de pliktavleverte bøkene fjernes fra universitetsbibliotekene. Når det gjelder folkebibliotekene, er det sakens parter som har ansvaret for å informere».

Kva kan skje etter dette? Slutten på avisoppslaget kan tyde på at det kjem meir. Ender det med krav om …

read more »
desember 1, 2020

Bibliotek og kjeldekritikk i Tegnell- og Nakstad-land

På ei svensk Facebook-gruppe, «Bibliotek i coronakris» (lukka, men ikkje vanskeleg å bli med i), kom det måndag eit innlegg av ein bibliotekar som etter grundig sjølvstudium, fortel ho, er blitt kritisk til den heimlege koronastratgien. Men kan ho på nokon måte gje uttrykk for dette i høve til publikum på biblioteket?

Ho spør seg blant anna: «Vi ska vara en fena på källkritik, är vi det, sätter vi om det i vårt arbete? Ska jag bära rollen som samhällsbärare genom att kopiera papper, … I utredningen om nationella biblioteksstrategin, … ställdes frågan om bibliotekarier skulle vara förberedda och vilja att bära detta ansvar som femte statsmakt. Vad tycker vi, ni, jag?»

Per måndag 1.12. kl 18.33 er dette blitt ein til dels god debatt (med ei avsporing til ja eller nei til munnbind) med heile 79 innlegg (vi har ikkje lese alt). Fleire meiner debatten er svært interessant og viktig, nokre må få tid til å tenkje, mens andre igjen er skråsikre på at:

read more »
november 23, 2020

Bibliotek for filosofisk interesserte kurdiske flyktningar …

… og andre leselystne og kunnskapstørste flyktningar og huslause i Athen. Forlaget Verso har ein artikkel på bloggen sin om den venstreorienterte, fleirspråklege bibliotekbilen ECHO som køyrer rundt 400 km i veka til 11 stopp i og utanfor den greske hovudstaden der det finst flykningleirar. Nokre stader kjem dei ikkje inn; dette er kontroversielt i dagens Hellas. Dei baserer seg på spreidde løyvingar, bokgåver og frivillige. Du kan også støtte dei økonomisk.

PS: Det står at dei har fått bøker frå «a closing multilingual library in Sweden». Det må vere Internationella biblioteket i Stockholm som dei lokale styresmaktene presterte å dele opp og rasere i fjor. Då skreiv vi om dette og andre aktuelle bibliotek-trugsmål og kampmetodar i den svenske hovudstaden.

november 17, 2020

IFLA and The Gates Foundation: Merry Bedfellows. But For How Long?

By Mikael Böök

As I previously told in this blog, I joined IFLA last summer as a personal member. Thus I had the opportunity to follow IFLA’s recent General Assembly meeting . IFLA’s General Assembly met in The Hague on 5 November. The meeting took place in the wake of the ongoing COVID-19 crisis. I did not find out how many members were in den Haag, only a few I would think. Many more probably followed the meeting like myself, over the internet. In order for the votes to go smoothly, voting by proxy was allowed. The agenda had been reduced to a minimum, the main thing was to decide on the mandatory items and to award some annual honors. In addition, it was decided that IFLA will hold an Extraordinary General Assembly (in Melbourne, Australia on 12 February 2021) to decide on the adoption of new IFLA Statutes.

As a novice in this context, there was one thing in particular that I focused on and to which I will now devote a few lines, namely the operating grants from the Bill and Melinda Gates Foundation.

The treasurer’s report showed that IFLA’s expenses in 2019 were € 1,654,982 compared to € 1,892,860 in 2018. The difference € 237,878, it was explained, was mainly because the IFLA Global Libraries Foundation covered the costs of the International Advocacy Program (IAP) in 2019 with € 245,139.
For me, this raised the question: what is the Stichting IFLA Global Libraries?

On IFLA’s webpages we learn that …

read more »
Stikkord:
november 16, 2020

IFLA och Gates stiftelse: glada sängkamrater, men hur länge? – 2

Illustration: ZDnet. Klicka

Av Mikael Böök

Min avsikt med det här blogginlägget är peka på två problem av vilka det första är gammalt som gatan medan det andra såvitt jag begriper inte har någon direkt motsvarighet i människosläktets tidigare historia. Det första handlar om den fattigas genom historien ofta mycket problematiska beroende av den rike. Det senare är en fråga om vad E.F. Schumacher — han med devisen «litet är vackert» — en gång kallade «a refusal of consciousnness», vägran att vakna till medvetande — närmare bestämt om det nukleära hotet mot livet på jorden.

Det är inte fel att ta emot pengar av Bill och Melinda Gates stiftelse för att finansiera goda biblioteksprojekt i olika länder med sikte på hållbara samhällen. Problemet är hur IFLA (eller enskilda biblioteksföreningar eller bibliotek) ska bevara sin självständighet i förhållande till bidragsgivaren. I biblioteksvärlden kan detta vara särskilt svårt ifall bidragsgivarens affärsintressen, såsom i detta fall, inkränktar på bidragsmottagarens eget område, dvs området informationsteknik. Biblioteket borde kort sagt främja och använda öppna operativsystem och fria mjukvaror. Men hur går detta ihop med att vara ekonomiskt beroende av Microsoft eller någon annan av IT-branschens jätteföretag? Exemplet (se del I av inlägget) med Microsoft IT Academies i Kenya National Library Services folkbibliotek avser att visa hur ett alltför nära samarbete mellan offentliga bibliotek och privata fonder och företag kan komma att se ut på fältet. 

Beträffande IFLAs djupgående samarbete med Bill och Melinda Gates stiftelse i utarbetandet av en strategi för att skapa hållbara samhällen så ligger det problematiska inte minst i tolkningen av begreppet hållbarhet.

En av de viktigaste förutsättningarna för hållbara samhällen är …

read more »
november 12, 2020

På hylla med #MeToo og #BlackLivesMatter

Agnes Ravatn har altså meldt bokbransjen på #metoo-bølgja, noko som tidlegare i dag fekk oss til å blogge småfornærma om dei oversette bibliotekarane. Men så dukka det opp ei meir seriøs vinkling: Schlesinger Library, eit bibliotek på Harvard med fokus på kvinners liv og historie, lanserte i sommar #metoo Digital Media Collection, som inneheld «more than 32 million tweets, 1,100 webpages, and thousands of articles reflecting a range of perspectives». Sjå ein lengre artikkel i Harvard Gazette med døme på twittermeldingar som no vil bli hugsa endå lengre. Men sjølvsagt seier sjefen for digi-avdelinga: «That doesn’t mean that we are pro #MeToo or against #MeToo, it just means that we document it».

Når dét er nemnt, passar det å finne igjen Klassekampen frå måndag denne veka, der hovudsaka på kultursidene var eit prosjekt for innsamling av plakatar frå norske #BlackLivesMatter-markeringar: …

read more »
november 10, 2020

BF tar opp kjernespørsmål på landsmøtet

Mykje på plakaten på Trondheim folkebibliotek i oktober i fjor

Nyleg skrøyt vi av BF-styret sitt forslag til politisk fråsegn om «bibliotekets rolle i krisetider». I ei anna fråsegn til landsmøtet ser dei på «bibliotek og ytringsfrihet». Innleiingsvis heiter det at «Både biblioteksjefenes uavhengighet og tillitsvalgtes mulighet for medvirkning bør tillegges særlig vekt i kontroversielle saker». Dei ser altså på både den no seks år «unge» tlføyinga til §1 i Biblioteklova. §100 i Grunnlova og på Arbeidsmiljølova. Ikkje minst det siste har vore lite framme i den opne debatten.

Dei har også eit krav til regjeringa om å «fullfinansiere Helsebiblioteket.no over statsbudsjettet». I tillegg til å argumentere sterkt for dette, er saka prinsippielt viktig. Fleire område kunne med fordel hatt elektroniske bibliotekbaserte tenester av denne typen: «Bibliotekarforbundet mener at lisenser som gir lik tilgang til elektroniske ressurser og kunnskapskilder, er et nasjonalt fellesgode. Å forhandle lisenser på nasjonalt nivå medfører vesentlig mindre byråkrati enn å fremforhandle slike lisenser lokalt, og Helsebiblioteket.no er derfor ressursbesparende både for helseforetakene og for andre virksomheter». 

november 10, 2020

Det uavhengige biblioteket

Tenk over denne tittelen. Er folkebiblioteket faktisk avhengig av noko eller nokon? Kva i all verda skal biblioteket trenge å lausrive seg frå?

Så kan du lese eitt eller fleire av dei 89 blogginnlegga vi har knytt denne kategorien til. For dette innlegget tilhøyrer den faste spalta kvar tysdag der vi forsøker å presentere bloggen som eit oppslagsverk! Vi pleier også å la vekas kategori bli representert ved eit utvalt innlegg. Det blir eit innlegg frå 2016 der vi, saman med blant anna Mariann Schjeide, R. David Lankes, Joseph Good og Mikael Böök, stilte det (leiande) spørsmålet (og svarte): «Det nøytrale biblioteket? Ja – og nei!».

november 2, 2020

Biblioteket, krisa og demokratiet: BF tar ansvar der NB sviktar

«Bibliotekarens kompetanse er samfunnskritisk», heiter det i ei politisk fråsegn forbundsstyret i Bibliotekarforbundet legg fram for landsmøtet om eit par veker. Ordet samfunnskritisk fekk brått denne våren, ifølgje blant anna Språkrådet, den nye meininga «samfunnsnødvendig og … samfunnsviktig, som i samfunnsviktig infrastruktur». Men når Bibliotekarforbundet no bruker uttrykket, er det også i den «gamle» meininga at «biblioteket skal bidra til utvikling av kritisk tenkning og digital dømmekraft i befolkningen». Slik det står i den nasjonale bibliotekstrategien.

Men, held BF-styret fram, med fokus på koronaen (våre uthevingar): «Utover dette er det lite som peker mot at biblioteket har noen spesiell rolle om en krise skulle inntreffe. I forbindelse med vårens gjenåpningsproblematikk ble det tydelig at biblioteksektoren mangler en nasjonal aktør som kan være broen mellom departement, bibliotekeiere (både kommunale, fylkeskommunale og staten) og de bibliotekansatte. Flere etterlyste at Nasjonalbiblioteket skulle ta en tydeligere rolle som bindeledd mellom bibliotek og departement. Nasjonalbiblioteket gjorde det klart at de ikke ser på det som en del av sitt mandat å være bibliotekets stemme nasjonalt».

Jf her på bloggen 8. mai: «Koronarettleiar for norske bibliotek: Organisasjonane tok saka!»

BF-styret konkluderer: «Bibliotekarforbundet ønsker å være en samarbeidspartner og en premissleverandør i det videre arbeidet med å definere bibliotekets rolle i krisetider».

PS: Relevante stikkord på bloggen er «Samfunnsoppdraget», «Det uavhengige biblioteket» og sjølvsagt «Korona og biblioteket».

oktober 24, 2020

Biblioteket som utgivare i hela den vida världen

Klikk og kikk

Vi skriv 24. oktober, FN-dagen, og vi skal vere dagsaktuelle:

Med-bloggar Mikael Böök engasjerer seg i biblioteket som utgjevar, blant anna i IFLAs spesialgruppe på feltet. Gruppa legg størst vekt på UH- og forskingsbibliotek som publiserer akademisk litteratur, sjølv om ho også har vore innom folkebiblioteka. Mikael kommenterer nedanfor eit nyleg webinar i regi av spesialgruppa, men spør seg kvifor ikkje IFLAs eigen omfattande advocacy, særleg når det gjeld FNs berekraftsmål, reknast som publisering? Og kvifor publiserer ikkje bibliotekarane støtta si for FN-avtalen for eitt forbod mot kjernevåpen?:

>> Stop press: ICAN Norge annonserte (25.10. kl 00.43 på NRK.no) at «Honduras ratifiserte FNs atomvåpenforbud. Med disse ratifikasjonene har 50 stater ratifisert forbudet og om 90 dager trer avtalen i kraft». 

I somras anslöt jag mig till bibliotekariernas internationella paraplyorganisation IFLA. En kan alltså bli personmedlem där ifall en anser sig ha råd med den årliga medlemsavgiften (77 euro).

Som bakgrund till mitt IFLA-medlemskap kan jag berätta att jag för ett par år sedan beslöt att delta i IFLAs relativt nya specialgrupp (SIG) om library publishing (LibPub) — biblioteket som utgivare (tidigare blogginlägg om detta finns här och här och här).

LibPub-gruppen höll för några dagar sedan (16. oktober) ett webinarium, som jag missade. Men nu har jag tittat och lyssnat på den drygt två timmar långa inspelningen av evenemanget via Youtube. Webinariet var, så vitt jag begriper, ett försök att dra in bibliotekarier från en större del av världen än den nordamerikanska och västeuropeiska i LibPub-gruppen. Sålunda hade föredrag inbegärts från bl a Filippinerna, Ryssland, Nigeria och Turkiet… Jfr Webinariets program.

Den som inte hinner ta del av hela webinariet kan gå direkt till James «Jim» O’Donnells eleganta, sammanfattande slutkommentar som börjar vid 1:59.

Library publishing ges vanligen en tämligen snäv definition: …

read more »
september 8, 2020

Årets eufemisme: «Det blir en utmaning»

Sölvesborg: SD-dominans og mindre vakker slottsruin. Foto-utsnitt: S. Rosbom (CC-BY SA-2.5)

Ifølgje svenske Biblioteksbladet 25. august har Sölvesborg sør i Sverige fått ny biblioteksjef. Det er vel ikkje vanleg å intervjue ny-sjefen i ein kommune med åtte tusen innbyggjarar, men Sölvesborg blei i fjor herostratisk berømt for at biblioteksjefen valde å gå frå stillinga si fordi ho ikkje fekk kjøpe inn bøker på andre språk enn svensk. Saka er at Sverigedemokraterna (SD) er det største partiet og har makta saman med andre borgarlege.

Men den nye biblioteksjefen er optimist: «Det behövs tid och lugn och ro. Med en struktur löser man detta. Man håller ut, det måste få ta tid».

BiS ved Tobias Willstedt har derimot vore tydeleg kritisk «Angående händelserna i Sölvesborg». Der han også viser til ein master frå bibliotekshögskolan i Borås om bibliotekpolitikken til franske Nasjonal front på 1990-talet, men som vi ikkje fekk opna no på grunn av stor datatrafikk.

Så kan ein spørje seg kor sterkt norske biblioteksjefar står når det kjem til jussen? Vi vil i alle fall tru at ministeren si utdjuping av tillegget i §1 i 2013 ikkje har svekka det vi her på bloggen kallar «det uavhengige biblioteket».

juli 29, 2020

IFLA mot atomvåpen krev nordiske tilslutningar. NBF? SB? DB? FB?

Skjermbilde 2020-07-29 23.39.15Av Mikael Böök

Mitt resolutionsutkast för IFLA:s generalförsamling i den Haag 5. november (se inlägget «Måste biblioteken foga sig i kärnvapenstaternas diktat?» i bibliotekettarsaka.com 21.7.) har fått gensvar på IFLA:s epostlista om Library publishing (Biblioteket som utgivare). Närmare bestämt har jag fått ett par goda råd.

För det första blev jag tillrådd att förkorta och klarifiera resolutionsutkastet. Därför lägger jag nu det tidigare utkastet åt sidan och ersätter det med följande:

IFLA should apply for becoming a partner organization in the International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN), which received the 2017 Nobel Peace Prize «for its work to draw attention to the catastrophic humanitarian consequences of any use of nuclear weapons and for its ground-breaking efforts to achieve a treaty-based prohibition of such weapons.» (Details about ICAN partner organisations and an application form are found at ICAN’s webpage http://www.icanw.org/partners.)

Vidare vore det viktigt att en institutionell IFLA-medlem (eller flera) ger sitt stöd åt utkastet redan före 3. augusti då tidsfristen för resolutionsförslag utgår.

Vill Norsk Bibliotekforening vara med på detta? Jag försöker också kontakta Finlands och Sveriges biblioteksföreningar i denna sak.

Med sommarhälsningar,

Mikael Böök
Personmedlem i IFLA
Lovisa, Finland
book (at ) kaapeli.fi / tel. +358 44511 324

juli 29, 2020

Sein heilomvending

Skjermbilde 2020-07-29 17.52.28Den britiske statsministeren i fire periodar i siste halvdelen av 1800-talet, William Gladstone, er hylla på mange vis dei siste halvanna hundre åra for leiinga av det Britiske Imperiet. Men no vaklar statuane av han, for det er blant anna sett fokus på at han lenge var imot å oppheve slaveriet. Til BBC 11. juni uttalte Gladstone’s Library at han innan 1850 hadde gjort heilomvending.

Men i dag er dei på heimesida si klare på at dei ikkje kjem til å motsetje seg fjerning av statuar og liknande av grunnleggjaren sin, om det skjer etter eit demokratisk vedtak. Dei meiner no at det nærmest ville vere i den demokratiske ånda hans å gjere det.

Jaggu er dei ikkje blitt tilhengarar av #BlackLivesMatter også. Men er det blitt med slike som med konsern som går i Pride-tog med regnbogeflagg og firma-logo? Dei skriv det på konto for PR-utgifter og kan trygt kalkulere med vinning.