Denne høge prosenten er innan medisin. Tala er ikkje så skyhøge for t.d. humaniora, som er meir bokbasert. Det handlar også om bøker, men mest om artiklar kopierte frå alle dei store og mindre tidsskrifta. Dette ifølgje svenske Biblioteksbladet nyleg, der Zakayo Kjellström, doktorgradskandidat på dette feltet, uttaler seg ope og positivt om fenomenet. Og utan at kommentarfeltet er blitt fullt av fordømmingar og åtvaringar, slik det var for ikkje lenge sidan.
Dei har fått langsiktige konkurrentar, ikkje berre dei sinnsjukt dyre tidsskrifta, men også statlege Plan S og vanleg Open Access. Likevel, seier Kjellström: «… utvecklingen mot öppen vetenskap kommer att framskrida långsamt, utan att konkurrera ut skuggbiblioteken. Någon laglig, Spotify-liknande modell för forskningslitteratur tror han inte på. – De som skapar och administrerar skuggbiblioteken vill inte vara lagliga. Det finns inget intresse av att bli erkänd av någon stat eller lagliga ramverk. Vad det finns intresse för är att sprida vad man anser tillhör allmänheten … Man upplever att forskningen kommodifieras; att den säljs och köps på ett sätt som inte är gynnsamt om vetenskapen ska fortskrida som den borde göra. Kostnaden för den kan ibland vara absurd, inte bara för privatpersoner och enskilda institutioner, utan också mer generellt för det globala syd».
Og i tillegg: «Viktigare är nog tjänsternas användarvänlighet. De är mycket mer effektiva och lättmanövrerade än vetenskapliga databaser och universitetskataloger. Även rätt effektiva system är krångliga: institutionella inloggningar, proxyservrar. Om jag kan ladda ner en artikel med endast ett klick, i stället för femton, kommer jag att göra det».
For tre år sidan intervjua vi på bloggen Alexandra Elbakyan, initiativtakaren til skuggebiblioteket Sci-Hub. I dag er særleg Anna’s Archive i fokus, som fangar opp Sci-Hub og fleire av dei andre «piratane». I februar skreiv vi om suksessen, men også trugsmåla mot det meir opne Internet Archive.
Biblioteket tar saka #librarycase 