Julian Assanges lagnad viser kor skjør pressefridomen er

5260743506_fb5f591e0b_w

Foto: John Enlart/Flickr (CC BY-SA 2.0)

>> I motsetnad til i Finland (jf Mikael Böök nedanfor) starta Klassekampen 14.12. ein omfattande artikkelserie om Assange og Wikileaks (få avisa gratis i 3 veker!)

Togna er øyredøyvande i hovudstraums media om Julian Assange sin prekære situasjon og fråveret av debatt om kva det vil seie for pressefridomen om Assange blir utlevert til USA. Med-bloggar Mikael Böök hadde eit innlegg om dette 10. desember i Hufvudstadsbladet (Helsingfors) si avdeling for kulturdebatt. Teksten kjem her, saman med nokre refleksjonar over rolla til bibliotekarane i denne samanhengen:

Julian Assanges öde visar hur skör pressfriheten är

«Utan yttrandefrihet finns ingen modern värld, endast en barbarisk värld!» –Ai Weiwei

När dissidentkonstnären Ai Weiweis inflytande växte åtalade Kinas härskare honom för skattebrott och utkrävde en väldig straffskatt. Men Ai Weiweis vänner lyckades skrapa ihop tillräckligt med pengar för att få domen uppskjuten. Då började makthavarna anklaga Ai Weiwei och hans kolleger för att sprida pornografi. På bilden «En tiger och åtta bröst» hade konstnären nämligen visat upp sig utan en tråd på kroppen i sällskap med fyra likaså helnakna kvinnor.

– «Om de ser nakenhet som pornografi så befinner sig Kina fortfarande på Qing-dynastins tid», kommenterade Ai Weiwei (enl Dagens Nyheter 19.11.2011).

I en rykande aktuell bok, redigerad av Tariq Ali och Margaret Kunstler och utgiven på förlaget OR Books, ingår ett samtal mellan konstnären Ai Weiwei och publicisten Julian Assange. Boken, som heter «In Defense of Julian Assange» (Till Julian Assanges försvar) erbjuder en …

… skakande och mycket oroväckande läsning om den brutala behandligen av Västvärldens kanske just nu politiskt mest betydande politiska fånge. Myndigheterna i England har under många år berövat Julian Assange hans frihet med den påföljden att han gått ner farligt många kilogram i vikt och förlorat sin fysiska och psykiska hälsa till den grad, att han under det första utlämningsförhöret, som nyligen hölls i fängelset Belmarsh (Storbritanniens version av Guantanamo Bay), visade sig ha förlorat talförmågan. Sextiofem läkare konstaterar i ett öppet brev att Julian Assange är i så dåligt skick att han kanske hinner dö i fängelset före det planerade slutförhöret om hans ulämning till USA i februari 2020.

Samtidigt handlar denna skrift om den fria pressens framtidsutsikter ifall Assange utlämnas till USA där han riskerar att utsättas för tortyr och en 175-årig fängelsedom för spioneri.

Men i samtalet med Ai Weiwei, inspelat under deras möte på Ecuadors ambassad i London i september år 2015, kommer en då fortfarande frisk och obruten Julian Assange själv till tals. De två delar glatt personliga erfarenheter av de juridiska krumbukter som överheten iscensätter för att komma åt besvärliga kritiker. I ett skede säger Ai Weiwei: «alla jag har pratat med känner sympati för dig». Assange håller med och påpekar, att taxichaufföreras omdömen är en bra barometer: Aha, du känner den där killen Assange, säger de när folk ber att bli körda till Ecuadors ambassad, «Han har retat upp de mäktiga och nu är han i pisset».

Skjermbilde 2019-12-10 18.55.03Djupet i den orättvisa som drabbat grundaren av Wikileaks och vidden av det frihetshot som dennes eventuella utlämning till USA innebär öppnar sig först då man stiftar närmare bekantskap med hans tankevärld. Julian Assanges egna böcker är säkert den bästa källan till hans idéer om internet, artificiell intelligens, underrättelsetjänsternas och IT-jättarnas nya övervakningssamhälle, med mera. Men konversationen med Ai Weiwei fungerar utmärkt som en kort inledning till allt detta. I boken till Assanges försvar har redaktörerna också infört några av Assanges egna texter ur «Cypherpunks. Freedom and the Future of the Internet» (OR Books 2012).

Värdefulla och engagerande bidrag till boken ges av visselblåsarnas nestor Daniel Ellsberg, fotomodellen och skådespelaren Pamela Anderson, lingvisten och samhällskritikern Noam Chomsky, den guatemaltekiska människorättsjurisen Renata Avila, den slovenske filosofen Slavoj Zizek, f d brittiska diplomaten Craig Murray, och många fler.

I fem separata avsnitt tillbakavisar «den till hundra procent gräsrotsfinansierade amerikanska journalisten» Caitlin Johnstone 29 av de vanligaste smädelserna, förtalen och anklagelserna mot en av världens mest innovativa och effektiva grävande journalister.

Jag funderar fortfarande på parallellen Ai Weiwei-Julian Assange och ger sista ordet i denna bokanmälan till Katrin Axelsson och Lisa Longhoff, som i boken representerar Women Against Rape (Kvinnor mot våldtäkt). «Än en gång», skriver de, «utnyttjar politiker kvinnors raseri och frustration över att våldtäkter och annat våld tillåts breda ut sig för att främja sina egna syften».

*

Ännu för nio år sedan var det många som stödde Julian Assange och WikiLeaks. Julian Assange höll just på att bli en världsberömd person på grund av att WikiLeaks publicerat «Collateral Murder», videon som visade hur USA-soldater i en helikopter kallblodigt och med hånfulla utrop avrättade civila på marken i Bagdad.

Anders_Chydenius

Anders Chydenius var pådrivar for at Sverige fekk verdas første lov om trykkefridom

När USA sedan utövade påpressning för att stänga ned WikiLeaks webbplats anklagade Internationella journalistfederationen (IFJ) landets styresmän för att angripa yttrandefriheten och kallade det för backlash.

Internationella bibliotekarieorganisationen IFLA lyckades däremot inte samla sig till en sådan solidaritetsyttring.

Men dåförtiden fanns otvivelaktigt också bland bibliotekarierna, inte minst i Norden, många som begrep att WikiLeaks sak, dvs publiceringen av information som är besvärlig eller rentav mycket besvärlig för makthavarna, också är bibliotekets sak. I Norge enades biblioteksföreningarna sig kring en resolution till stöd för WikiLeaks (17.12.2010). Deras uttalande innehåller bl a följande passus:

«WikiLeaks’ virksomhet og materiale åpner for fornyet diskusjon om hvilke rolle bibliotekene skal spille i den forbindelse. Det grunnleggende er etter vårt syn at bibliotekene bl.a. skal kunne tilby informasjon – også på nett – som er maktkritisk. Bibliotekorganisasjonene i Norge har gjennom sine felles etiske retningslinjer slått fast at så sant materialet er innenfor lovens rammer skal ikke dette materialet spesialbehandles, men være like tilgjengelig som annet materiale ved biblioteket».

Men idag vågar tydligen bara en liten skara medborgare i Norden, men knappast längre några yrkesjournalister eller -bibliotekarier, hålla fast vid yttrandefriheten och offentlighetsprincipen, som den finlandssvenske 1700-prästen Anders Chydenius så framgångsrikt argumenterade för i Sveriges riksdag.

Enligt den senaste biblioteksutredningen i Sverige förtjänar biblioteket de stiliga benämningen «Demokratins Skattkammare« och «Den femte statsmakten». Borde inte varje bibliotek med självakning, för att leva upp till dessa namn, passa på att foga WikiLeaks väldiga bibliotek till sina samlingar så länge det ännu är fritt tillgängligt på nätet?

Ifall WikiLeaks bibliotek bestod av pappersböcker skulle de uppenbarligen stjäla mycket utrymme på bibliotekshyllorna. Men eftersom det handlar om datafiler ryms det helt säkert in.

demokratins skattkammare

Fortener biblioteket denne karakteristikken?

Vilket leder till frågan om biblioteket överhuvudtaget har någon statsmakt, nämligen över sina elektroniska bibliotekshyllor. Det gäller att ha kontrollen över sina egna dataservrar!

WikiLeaks hade, när det begav sig, lagt ut sitt bibliotek på elektroniska bokyllor som de hyrt av privata bolaget Amazon Inc. Jag vet inte exakt på vems initiativ (kanske på chefen Jeff Bezoz eget?) Amazon vräkte WikiLeaks från sin internetserver, vilket skedde kort efter publiceringen av «Collateral Murder».

It speaks volumes – hela volymer kunde fyllas med text som berättar vad detta exempel betyder. Det betyder att Julian Assange behöver bibliotekariernas stöd och att WikiLeaks eget bibliotek, som verkligen förtjänar att kallas en demokratins skattkammare, bör bevaras i världens bibliotek.

One Trackback to “Julian Assanges lagnad viser kor skjør pressefridomen er”

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut /  Endre )

Google-bilde

Du kommenterer med bruk av din Google konto. Logg ut /  Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut /  Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut /  Endre )

Kobler til %s

%d bloggere like this: