Digitalisering på svensk. Men til ein pris?

Sveriges første bibliotekar? Eller boktrykkar? Frå Medeltidsmuseet i Stockholm

Til skilnad frå her i landet, kor det aller aller meste av bibliotekdigitaliseringa finn stad ved Nasjonalbiblioteket i Rana, har no det svenske nasjonalbiblioteket, Kungliga biblioteket (KB) i Stockholm, erklært at «Hela den svenska tryckproduktionen från 1400-talet fram till i dag ska göras digitalt tillgänglig», men det skal skje ved seks bibliotek rundt i landet, nemleg ved universiteta i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå og Uppsala, i tillegg til KB.

Nytt 29.1.: Sjå svar i kommentarfeltet frå bl.a. den svenske riksbibliotekaren. 

Materiale som har falle i det fri skal ha høgst prioritet, men det heiter at «samtliga böcker, tidningar, tidskrifter, läromedel och rapporter som getts ut i Sverige ska finnas digitalt tillgängliga».

Når det gjeld vilkåra for brukarane finn vi i den komplette erklæringa at «Så mycket material som möjligt ska tillgängliggöras enkelt och helt fritt eller till lägsta möjliga kostnad».

Mykje er uklart her, og det er altså to uttrykkelege atterhald, mot eitt i Noreg (at det nyaste (f.o.m. 2001) ikkje er med i den opne tenesta). Men meir alvorleg i Sverige er det at gratisprinsippet kan vere i fare.

Det siste var faktisk lenge uavklart også i Noreg då bokhylla.no var under utvikling. Vi presenterte nyleg den slett ikkje udramatiske og fleire månader lange prosessen i 2006 …… frå då nasjonalbibliotekaren ikkje ville dementere signal ho hadde gjeve om brukarbetaling, til ho og departementet, etter press frå blant anna NBF-leiar Anne Hustad, gjekk med på gratis bruk.

Ein ekstra grunn til uro er at KB ikkje med eitt ord nemner ein finansieringsmodell lik den norske der forfattarar får kompensasjon for bruk gjennom ein avtale mellom Nasjonalbiblioteket og Kopinor. Dette er finansiert over statsbudsjettet og kostar 37,2 øre per opna bokside. Etter det vi kan sjå av Kopinors årsmelding blir det 14,8 millionar NOK i 2018,

2 kommentarer to “Digitalisering på svensk. Men til ein pris?”

  1. Tack för information om och jämförelse av det norska respektive svenska digitaliserade trycket! Nedan har jag samlat några länkar till information på svenska om det finska digitaliserade trycket och
    kulturarvet/arkivmaterialet (+ webbsidor som lagrats fr o m 2006).

    Lag om deponering och förvaring av kulturmaterial:
    https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2007/20071433

    Nationalbiblioteket:
    https://www.kansalliskirjasto.fi/sv/uppgifter-och-strategi +
    http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/131073/strategi_av_nationalbiblioteket_ar_2016-2020.pdf

    Riksarkivets Digitalarkiv: http://digi.narc.fi/digi/?lang=sv_SE

    Frixemplarsbyrån:
    https://www.kansalliskirjasto.fi/sv/friexemplarsbyran

    Dataterminaler för friexemplar (vid sex finländska bibliotek), Riksdagsbibliotekets
    info på svenska här: https://is.gd/sVwLkr

    Nationalbibliotekets videointroduktion till dataterminalerna för friexemplar: https://youtu.be/yNazPLYyBn0 (på finska)

  2. Det norska arbetet med Bokhylla.no är verkligen ett föredöme, och vi har självklart många nyttiga erfarenheter att lära av och ta vara på från vårt västra grannland. Ibland är det faktiskt tacksamt att inte vara allra först på banan. Vissa förhållanden skiljer sig dock åt mellan Norge och Sverige. Ett exempel är tillgången till generös offentlig finansiering av kulturarvsprojekt.
    För vår del återstår en hel del tankearbete för att det digitaliseringssamarbete som KB tillsammans med fem stora universitetsbibliotek gav offentlighet åt igår ska kunna bli verklighet. Inte minst gäller det formerna för och finansieringen av tillgängliggörandet av det digitaliserade materialet.
    En given princip är att forskare och medborgare – alltså våra slutanvändare – inte ska drabbas av någon kostnad. Men det är också självklart att författare och andra upphovsrättsinnehavare ska få en rimlig kompensation när deras verk blir digitalt tillgängliga.
    Precis som i Norge tror jag att vi kommer att landa i någon form av licensieringsmodell. Exakt hur en sådan modell ska utformas eller vem som i slutänden ska betala notan är dock oklart. Det hör helt enkelt till de frågor som vi sex bibliotek nu tillsammans får sätta oss ner och diskutera, och så småningom säkert även förhandla om med upphovsrättsorganisationerna.

    Lars Ilshammar
    Biträdande riksbibliotekarie
    Kungliga biblioteket

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut /  Endre )

Google-bilde

Du kommenterer med bruk av din Google konto. Logg ut /  Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut /  Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut /  Endre )

Kobler til %s

%d bloggere like this: