Sverige: Biblioteket ein del av totalforsvaret?!

Skjermbilde 2019-03-04 14.48.09

På et «klotterplank» på Malmös Högskola

Sjå også kommentarfeltet

I Svenska Dagbladets nettutgåve fredag 1. mars finn vi ein tittel vi aldri har sett maken til: Bibliotek kan få ny roll – i totalförsvaret: ”Kulturkrig” (bak betalingsmur, men ein har då bibliotekkontaktar også over Kjølen). Det handlar om den nasjonale svenske bibliotekstrategien som blir lansert torsdag denne veka. Bloggaren får dessverre ikkje høve til å følgje han opp før i neste veke, men dei mange som absolutt bør vere interesserte i Noreg kan sjå på SVT 2 torsdag kl 15.15–16.00.

Dei som har lese denne bloggen dei siste par åra har fått med seg ein god del om svenskestrategien. Arbeidet har pågått i over to år, og det er noko mykje meir ambisiøst enn dei norske strategiane, som mest handlar om Nasjonalbiblioteket sine oppgåver. Den svenske vil famne om alle bibliotekatypar, frå skolebibliotek, via folke- til fag- og forsking.

SD intervjuar blant anna Joacim Hansson, professor i bibliotek- og informasjonsvitskap. Han er klår på at strategien tar utgangspunkt i bibliotekets demokratiske rolle. Eit stikkord er kampen mot falske fakta, men her er dette også konkretisert til biblioteka sine bidrag i verklege krisesituasjonar, frå terror til miljøkatastrofar, då desinformasjon og kaos vil spreiiast aktivt frå ulike kjelder.

Hansson (ein kjend person for lesarane av denne bloggen) har vore sentral i referansegruppa og seier ifølgje SD at strategien handlar om …

« … att tydligt formulera bibliotekens samhällsuppdrag. Joacim Hansson menar att det bland annat ska ses i ljuset av de senaste decenniernas utveckling där biblioteken placerats i det han beskriver som en nyliberal logik; framgång har mätts i utlåningssiffror och ekonomiska termer snarare än värdet för lokalsamhället.

– I samband med att hela den offentliga sektorn rört sig i nyliberal riktning har det i många delar av offentlig sektor uppstått ett behov av att peka ut en demokratisäkrande riktning. Här handlar det om att placera hela bibliotekssektorn i ett brett, och delvis nydefinierat samhällsperspektiv, på ett sätt som man kanske inte gjort på länge.»

Dette kan verke som ovmot i n-te potens for biblioteket som vi kjenner det i dag. Rett nok har arrangementa blitt fleire dei siste åra, men lån av skjønnlitteratur er «fortsatt primæraktivitet» ifølgje den norske nasjonalbibliotekaren. Særleg etter at Google «tok over» det meste av informasjonsbiten. Ei slik omlegging vil setje verkeleg store krav til både medieressursar, medrekna behovet for reell Open Access, og til utdanning og rekruttering til yrket.

Utopisk?

Om ein ikkje heng seg for mykje opp i dei militære assosiasjonane, handlar dette om ei tydeleg dreiing mot kunnskapsbiblioteket. Noko som vil krevje store statlege innsatsar og utvikling og vedlikehald av statlege, sentrale tenester. Vi har mange gongar tidlegare peika på den danske kunnskapstenesta Faktalink.dk.

Ei utfordring for ein så offensiv nasjonal bibliotekstrategi vil truleg bli møtet med kommunepolitikarane. I alle fall i Noreg har alle krefter, nasjonale og lokale, understreka at folkebiblioteket primært er eit lokalt ansvar. Sentrale føringar av alle slag sit svært langt inne. Derfor handlar vel også dei norske strategiane mest om NB.

Men her på bloggen har vi sett noko som kan vere i slekt med den svenske nytenkinga: Med-bloggar Mikael Böök skreiv i 2013 boka «Biblioteksaktivisten», der han blant anna lanserte ideen om biblioteket som ein fjerde, global statsmakt. Det globale perspektivet sprengjer både hans finske, og svenske, og våre norske, nasjons- og forestillingsgrenser for biblioteket. Fleire av Böök sine bokmeldarar ymta om utopiske tendensar, noko som også vil kome når den svenske bibliotekstrategien blir lansert. Med tida er kanskje kome for å drøfte utopiar?

2 kommentarer to “Sverige: Biblioteket ein del av totalforsvaret?!”

  1. Ja, jag förnekar inte släktskapen. Men enligt artikeln i Svenska Dagbladet kommer mina svenska bröder och systrar alltså inom kort ut med förslag om att bibliotekarierna hädanefter ska koncentrera sig på att utgöra en del av totalförsvaret (se fotnot) i något som kallas för «kulturkriget». Vilket låter helt befängt för att inte säga förfärligt!

    För övrigt associerar begreppet totalförsvar, åtminstone i detta kultur- och bildningspolitiska sammanhang, till…totalitarism, eller närmare bestämt till en form av nationalism, som till sitt innehåll är totalitär och som kännetecknar diktaturer och länder i krig.

    Mina tankar går också till The Patriot Act, lagen som stiftades i snällfart i USA efter terrordåden i New York och Washington 11 sept. 2001. Med stöd i den lagen började polisen i USA kräva bibliotekarierna på information om vem som lånat vilka böcker. Men lyckligtvis stod de amerikanska bibliotekarierna och deras yrkesförening, American Library Association på sig och lyckades också, såvitt jag har förstått, till största del avvärja detta statliga intrång i informationsfriheten.

    Nå, i övermorgon ska vi få närmare besked om vad den svenska biblioteksutredningen egentligen har kommit fram till. Så mycket verkar i alla fall redan klart, att den svenska nationella biblioteksstrategin är på tok för … nationell.

    Fotnot: «Totalförsvaret är benämningen på all den samhällsviktiga verksamhet vilken skall bedrivas i Sverige, i händelse av krig. Detta innebär att civila försvarets verksamheter och det militära försvarets verksamheter interopererar i gemensamma totalförsvarsoperationer, med syfte att skydda och säkerställa samhällsviktiga funktioner; skyddsobjekt såsom Sveriges riksdag och Arlanda. Totalförsvar består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar)… Bevakningsansvariga myndigheter har ansvar att förbereda och organisera totalförsvarets verksamheter i samråd med Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap» (jfr https://sv.wikipedia.org/wiki/Totalf%C3%B6rsvaret 5.3.2019)

  2. Det har bara gått en dag sedan de svenska biblioteksutgivarna gav ut sitt förslag till en nationell biblioteksstrategi
    men redan en första titt på innehållet i «Demokratins skattkammare», som förslaget fått heta ger vid handen att Svenska Dagbladets reportage med rubriken «Bibliotek kan få ny roll – i totalförsvaret: ”Kulturkrig” » nog var smått överdrivet för att inte säga sensationalistiskt.

    «Totalförsvaret» omtalas nämligen bara en gång på förslagsrapportens 152 sidor, nämligen på sidan 124 där vi läser att «Kommuner och regioner har en självklar och viktig roll i civilförsvar och totalförsvarsplanering. Den regionala och kommunala biblioteksverksamhetens möjlighet att bidra till ett försvar för demokratin är viktigt att beakta i den fortsatta planeringen av totalförsvaret».

    Att biblioteket har en viktig roll att spela i försvaret av demokratin är också för mig en självklarhet. Däremot är bibliotekets roll i «totalförsvarsplaneringen» långt ifrån självklar. Självklart i det fallet är att militären spelar en stor roll i försvaret av landets territorium mot eventuella utländska angripare. Men tyvärr brukar sanningen vara krigets första offer, dvs i krigstid inför stats-och militärledningen krigscensur för att dess egen krigspropaganda ska vara möjligast effektiv. Då kan biblioteket i bästa fall fortsätta att fungera som ett andningshål för för individerna på hemmafronten, men inte längre som demokratins bålverk.

    Låt biblioteket fokusera på att bevara freden sig stället för att förbereda sig på kriget. Och bevare oss väl för att låta «totalförsvarsplanerarna» trampa in på bibliotekets domäner under förevändning av ett pågående så kallat «kulturkrig».

    Ingenstans i rapporten talas det om bibliotekets roll för stärkandet av freden. Kunde inte biblioteket ta på sig denna i sanning strategiska uppgift?

    «Biblioteket är en femte statsmakt, en konstitutionell pelare som balanserar andra statsmakter», förkunnas det i början förslagsrapportens poesidel. Det låter bra men förutsätter det inte en ny delning av makten i informationssamhället? Några förslag till någon vision av en sådan ny maktfördelning är svår att finna i rapporten. Vad återstår av «den femte statsmakten» efter att den i slutet av rapporten har reducerats till en kugge i det regionala och kommunala «totalförsvaret?

    Tja, rapporten utmynnar trots allt i «sex strategiska reformer för stärkta bibliotek» med bihängande budgetsummor för var och en av reformerna: stärkta skolbibliotek (summa 50 mkr); stärkta bibliotek för nationella minoriteter och urfolk (summa 40 mkr); stärkt mångspråkig biblioteksverksamhet (summa 20 mkr); stärkta nationella dikgitala bibliotekstjänster (summa 90 mkr) ; stärkt nationell biblioteksmyndighet ( = Kungliga biblioteket, summa 25 mk) samt stärkt nationell struktur för kompetensutveckling inom biblioteksväsendet (inkl. ett Bibliotekens oberoende fortbildningsinstitut enl. modell fr. andra yrkesgrupper, summa 25 mkr). Inte så mycket men alltid något. Vi får säkert anledning till att återkomma.

    Biblioteksutredningens förslag kan laddas ned från Kungliga bibliotekets webbplats, här:

    https://www.kb.se/biblioteksstrategi

    där också utredningens delrapporter och filmer om biblioteken finns att tillgå.

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut /  Endre )

Google-bilde

Du kommenterer med bruk av din Google konto. Logg ut /  Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut /  Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut /  Endre )

Kobler til %s

%d bloggere like this: