– a concept, an attitude – and this blog
Den danske virtuelle tenesta Biblioteksvagten innbyr til ein minst like virtuell konferanse 8. desember med tema: «Tilbage på sporet – informationssøgning og referencearbejde som kerneopgave i den digitale tidsalder». Ser vi på programmet og detaljane, ser vi det er gratis og også ope for «andre interesserede». Det bør vel kunne omfatte norske bibliotekarar også?
Og så til kjepphesten: Vi må få Biblioteksvar på beina igjen her i landet.
Signala frå bibliotek-eigarar, tilsette og organisasjonar går i ulike retningar for tida. Bibliotekarforbundet «oppfordrer til å holde åpent så langt dette er forsvarlig», blant anna også i det viktige Kommunal Rapport. Her saman med Norsk Bibliotekforening. Og dei nordiske bibliotekforeiningane har åtvara svenske bibliotek og bibliotekarar mot å stengje.
I Oslo har kommuneleiinga stengt ned nestan alt, unntatt biblioteka. Det er lett å sjå at biblioteka slik kan få eit langsiktig løft på denne måten, dei får ein sjanse til å vise seg fram for endå fleire. Men i dag protesterer tilsette, her ved Fagforbundets lokallag, og verneombod i eit stort oppslag i Klassekampen: «Det rekker ikke å lage en plan for smittevern, man må også sjekke hvordan planen faktisk fungerer i virkeligheten. Og nå fungerer den ikke godt nok», seier verneombodet.
Og det andre store fagforbundet har altså landsmøte mens vi skriv dette.
Skilnadene er store i landet no, men i tillegg til Oslo og andre storbyar kjem det no mange spreidde utbrot. Og tysdag viste det seg at også tilsette og publikum ved bibliotek kan vere smittespreiiarar.
PS: Dilemmaet blei sett verkeleg på spissen i Sverige i juli.
Etter Mikael Böök sin engelskspråklege versjon av innlegget om IFLA og Gates-stiftinga er vi blitt tipsa om eit bibliotek i Nairobi, Kenya, som fredag kl. 18 norsk tid skal ha ein Zoom-debatt om matpolitikk og genmodifisering (GMO), og der Bill & Melinda Gates Foundation vil vere i skotlinja.
I presentasjonen heiter det: «Some Scientists and multinational corporations like Bayer and Bill and Melinda Gates Foundation have claimed that GMO is the answer to the crisis of starvation in Africa. This has been contested by activists and peasant farmers who claim that GMOs have
no proven record of reducing hunger, undermine farmers sovereignty to own seeds, control the production process and produce quality food and worse still, have carcinogenic effects that have exacerbated cancer infections and death in Africa».
Biblioteket heiter The Ukombozi Library (ukombozi = frigjering) og er ikkje eit vanleg offentleg bibliotek. Det kallar seg Kenya’s First Socialist Library og har tilknyting til Rosa Luxemburg Stiftung. Utan å vite for mykje om rettstilstandane i Kenya per i dag, vil vi tru dette er ganske barske bibliotekarar.
By Mikael Böök
>> In comments below watch and listen to the very first musical act on this blog
As I previously told in this blog, I joined IFLA last summer as a personal member. Thus I had the opportunity to follow IFLA’s recent General Assembly meeting . IFLA’s General Assembly met in The Hague on 5 November. The meeting took place in the wake of the ongoing COVID-19 crisis. I did not find out how many members were in den Haag, only a few I would think. Many more probably followed the meeting like myself, over the internet. In order for the votes to go smoothly, voting by proxy was allowed. The agenda had been reduced to a minimum, the main thing was to decide on the mandatory items and to award some annual honors. In addition, it was decided that IFLA will hold an Extraordinary General Assembly (in Melbourne, Australia on 12 February 2021) to decide on the adoption of new IFLA Statutes.
As a novice in this context, there was one thing in particular that I focused on and to which I will now devote a few lines, namely the operating grants from the Bill and Melinda Gates Foundation.
The treasurer’s report showed that IFLA’s expenses in 2019 were € 1,654,982 compared to € 1,892,860 in 2018. The difference € 237,878, it was explained, was mainly because the IFLA Global Libraries Foundation covered the costs of the International Advocacy Program (IAP) in 2019 with € 245,139.
For me, this raised the question: what is the Stichting IFLA Global Libraries?
On IFLA’s webpages we learn that …
Les mer «IFLA and The Gates Foundation: Merry Bedfellows. But For How Long?»
Dette er den klikkvenlege tittelen på eit lesarinnlegg på Khrono i går (som gjer at også vi brukar han, må vi vedgå … ). Etter å ha klikka oss fram til innlegget er tittelen: «Når skal vi få en prinsipiell diskusjon om åpen publisering av fagstoff?». Forfattar er leiaren av kunnskapsforvaltinga ved universitetsbiblioteket ved OsloMet, Emma Sjøenden Vestli. Ho tar utgangspunkt i førsteutkastet til ny digitaliseringsstrategi for UH-sektoren som nyleg blei lagt fram. På nasjonal konferanse for digitalisering i høyere utdanning, blei strategien omtalt som «omfattende og fremtidsrettet». Men Vestli innvender: «Jeg mener at dette er noe vi har snakket om i lang tid. Men det har stort sett blitt med det».
I løpet av dagen har det kome ein uvanleg spydig kommentar til denne nettstaden å vere, noko som i sin tur har starta noko som kan og bør bli ein debatt. Fleire lesarar av denne bloggen vil utan tvil kunne bidra.
18.11.: Og så fekk Vestli støtte i endå ein kommentar.
Av Mikael Böök
Min avsikt med det här blogginlägget är peka på två problem av vilka det första är gammalt som gatan medan det andra såvitt jag begriper inte har någon direkt motsvarighet i människosläktets tidigare historia. Det första handlar om den fattigas genom historien ofta mycket problematiska beroende av den rike. Det senare är en fråga om vad E.F. Schumacher — han med devisen «litet är vackert» — en gång kallade «a refusal of consciousnness», vägran att vakna till medvetande — närmare bestämt om det nukleära hotet mot livet på jorden.
Det är inte fel att ta emot pengar av Bill och Melinda Gates stiftelse för att finansiera goda biblioteksprojekt i olika länder med sikte på hållbara samhällen. Problemet är hur IFLA (eller enskilda biblioteksföreningar eller bibliotek) ska bevara sin självständighet i förhållande till bidragsgivaren. I biblioteksvärlden kan detta vara särskilt svårt ifall bidragsgivarens affärsintressen, såsom i detta fall, inkränktar på bidragsmottagarens eget område, dvs området informationsteknik. Biblioteket borde kort sagt främja och använda öppna operativsystem och fria mjukvaror. Men hur går detta ihop med att vara ekonomiskt beroende av Microsoft eller någon annan av IT-branschens jätteföretag? Exemplet (se del I av inlägget) med Microsoft IT Academies i Kenya National Library Services folkbibliotek avser att visa hur ett alltför nära samarbete mellan offentliga bibliotek och privata fonder och företag kan komma att se ut på fältet.
Beträffande IFLAs djupgående samarbete med Bill och Melinda Gates stiftelse i utarbetandet av en strategi för att skapa hållbara samhällen så ligger det problematiska inte minst i tolkningen av begreppet hållbarhet.
En av de viktigaste förutsättningarna för hållbara samhällen är …
Les mer «IFLA och Gates stiftelse: glada sängkamrater, men hur länge? – 2»
Fleire bibliotek har sikkert gjort det alt, men det synst ikkje på heimesidene eg har sjekka. Men ei aktuell bokutstilling i desse tider, både fysisk og digitalt, må jo vere omkring kongehuset i USA under krigen og den omdiskuterte tv-serien «Atlantic Crossing», men med vekt på forskingsbasert litteratur. Her eit søk på «Märtha + Roosevelt» i nb.no, avgrensa til dei siste 30 åra. Og her eit søk på «The Lend-Lease Act». Har ikkje sjekka kor forskingsbasert alt dette er, men de tar poenget, ikkje sant?
Av Mikael Böök
Som jag tidigare berättat här i bloggen anslöt jag mig i somras som personmedlem i IFLA. Därför hade jag möjlighet att följa med Generalförsamlingens möte via webben. IFLAs Generalförsamling möttes i den Haag 5 november. Mötet ägde rum i tecknet av den pågående COVID-19-krisen. Hur många som var på plats fick jag inte reda på — bara ett fåtal skulle jag tro. Desto fler deltog över internet. För att omröstningarna skulle gå smidigt tilläts «proxy voting» (röstning genom ombud). Punkterna på agendan hade bantats ner till minimum, huvudsaken var att följa åtsmötesrutinen och få de ordinarie ärendena undanstökade samt sköta utdelningen av några årliga hedersbetygelser.
Som novis i detta sammanhang var det särskilt en sak som jag fäste mig vid och som jag nu ska ägna några rader, nämligen verksamhetsbidragen från Bill and Melinda Gates Foundation.
Av skattmästarens rapport framgick, att IFLAs utgifter år 2019 var €1,654,982 jämfört med €1,892,860 år 2018. Skillnaden € 237,878 beror, sades det, främst på att Stichting IFLA Global Libraries täckte kostnaderna för International Advocacy Programme (IAP) år 2019 med €245,139. Hos mig väckte detta frågan: vad är då Stichting IFLA Global Libraries för något?
På IFLAs webbplats får vi veta att …
Les mer «IFLA och Gates stiftelse: glada sängkamrater? – 1»
Det er ikkje ofte vi er innom bil-journalistikken i denne bloggen, for bokbussar er det vel snart slutt på. Men dette klarte vi ikkje å stå imot. At det handlar om el-bilar kan vel reknast som eit formildande omstende, samtidig som bibliotekstereotypien her går på «tungt engelsk bibliotek». Noko vi i dag berre kan ane hos Gunnerus i Det nordenfjeldske og på femte høgda i Nye Deichman.
Agnes Ravatn har altså meldt bokbransjen på #metoo-bølgja, noko som tidlegare i dag fekk oss til å blogge småfornærma om dei oversette bibliotekarane. Men så dukka det opp ei meir seriøs vinkling: Schlesinger Library, eit bibliotek på Harvard med fokus på kvinners liv og historie, lanserte i sommar #metoo Digital Media Collection, som inneheld «more than 32 million tweets, 1,100 webpages, and thousands of articles reflecting a range of perspectives». Sjå ein lengre artikkel i Harvard Gazette med døme på twittermeldingar som no vil bli hugsa endå lengre. Men sjølvsagt seier sjefen for digi-avdelinga: «That doesn’t mean that we are pro #MeToo or against #MeToo, it just means that we document it».
Når dét er nemnt, passar det å finne igjen Klassekampen frå måndag denne veka, der hovudsaka på kultursidene var eit prosjekt for innsamling av plakatar frå norske #BlackLivesMatter-markeringar: …
Les mer «På hylla med #MeToo og #BlackLivesMatter»
Biblioteket på NTNU har no opna ein ny lesesal: «Sitter du hjemme og trenger hjelp til oppgaveskriving, referering, litteratursøk eller lån av bøker? Besøk Det virtuelle biblioteket i Zoom alle hverdager mellom kl. 10-14».
Dette er delvis det same som den tidlegare, men sidan 2012 nedlagde tenesta Biblioteksvar. Nasjonalbiblioteket kutta då den økonomiske støtta til administrasjon, men i fleire år deltok til kvar tid 250 norske bibliotekarar i dette. Dei blei fristilte til nokre timars innsats i månaden av arbeidsgjevarane sine, dei rundt 60 biblioteka som deltok. Mange sakna denne tenesta, men ikkje mange nok for NB-leiinga. Argumentet for kutt i støtta var at bruken gjekk ned. Men det var før det hadde vore økonomi til noka skikkeleg marknadsføring. Pandemien, som vi no veit blir langvarig, gjer dette enå meir aktuelt enn før. Noko liknande må på plass igjen for forkebibliotekbrukarane!
Vi (underteikna var med heile vegen, som konsulent) starta opp omtrent samtidig i alle dei nordiske landa. Og hos dei andre finst tenestene framleis: Den danske Biblioteksvagten.dk, den svenske Bibblan svarar og den finske Fråga bibliotekarien.
Jamfør også punkt 12 i samlinga vår med tiltak for biblioteket under og etter korona.
Biblioteknorge, e-postlista for bibliotekdebatt, blei nedlagd av Nasjonalbiblioteket, men er tilbake med same namn og i same innpakning. Ho er, som før, ope for både fagfolket og alle bibliotekinteresserte, medrekna journalistar og politikarar (som det finst mange prov på at var med). Påmelding her. For spørsmål: thomas@kunnskapsallmenning.no
Her på bloggen protesterte vi så høglydt vi kunne då ærverdige representantar for bokbransjen i fjor valde å oversjå biblioteket si rolle i litteraturpolitikken. Etter Agnes Ravatn sitt #metoo-utspel i Aftenposten kan nok bibliotekarar igjen kjenne seg oversette, utan at vi skal gjere dette til noka stor sak.
Den gongen dei fleste biblioteksjefane var av hankjønn var det kanskje meir aktuelt (klikk på fotoet). Men i dag … ei spørjeundersøking som den forleggjarane går inn for, kunne blitt veldig interessant …
NRK Rogaland hadde ei sak i går: «Strid om gigantisk musikksamling kan havne i retten». Det er snakk om stiftinga Norsk Lydinstitutt, ei av verdas største samlingar av klassisk musikk: «80.000 plateinnspillinger, 10.000 spolebånd, 5000 kassetter og 3000 musikkbøker», som Stavanger kommune i 1984 overtok etter Arne Dørumsgaard. Pluss mykje anna som har kome til seinare. Men no vil kommunen fri seg frå avtalen, noko som får stiftinga og arvingane til å snakke om saksøking.
Delar av lydopptaka har stor forskingsverdi og er unike, i form av spolebandopptak frå blant anna italienske kringkastarar som forlengst er nedlagde.
Nasjonalbiblioteket er berre nemnt i ein bilettekst, men der heiter det at dei nyleg har «tilbudt seg å digitalisere alt norsk materiale i lydbåndsamlingen, som består av 15.000 opptak, men først har instituttet en stor jobb med å sortere det som skal til Mo i Rana». I Ballade no i oktober kan vi lese meir om dette.
Nyleg skrøyt vi av BF-styret sitt forslag til politisk fråsegn om «bibliotekets rolle i krisetider». I ei anna fråsegn til landsmøtet ser dei på «bibliotek og ytringsfrihet». Innleiingsvis heiter det at «Både biblioteksjefenes uavhengighet og tillitsvalgtes mulighet for medvirkning bør tillegges særlig vekt i kontroversielle saker». Dei ser altså på både den no seks år «unge» tlføyinga til §1 i Biblioteklova. §100 i Grunnlova og på Arbeidsmiljølova. Ikkje minst det siste har vore lite framme i den opne debatten.
Dei har også eit krav til regjeringa om å «fullfinansiere Helsebiblioteket.no over statsbudsjettet». I tillegg til å argumentere sterkt for dette, er saka prinsippielt viktig. Fleire område kunne med fordel hatt elektroniske bibliotekbaserte tenester av denne typen: «Bibliotekarforbundet mener at lisenser som gir lik tilgang til elektroniske ressurser og kunnskapskilder, er et nasjonalt fellesgode. Å forhandle lisenser på nasjonalt nivå medfører vesentlig mindre byråkrati enn å fremforhandle slike lisenser lokalt, og Helsebiblioteket.no er derfor ressursbesparende både for helseforetakene og for andre virksomheter».
Biblioteket tar saka #librarycase 
