På SVT.se i dag, 29. juni: «5 310 personer har avlidit med covid-19 i Sverige. Det är 30 nya inrapporterade dödsfall sedan i fredags. Totalt har 67 667 personer bekräftats smittade, vilket är nya 2 530 inrapporterade sedan i fredags».
Frå tidsskriftet BiS sitt korona-nummer no i juni: «Människor fortsätter att komma till biblioteken. Människor som egentligen borde hålla sig hemma kommer till biblioteken. Föräldrar med barn som är för sjuka för att gå till förskolan, men tillräckligt friska för att bli uttråkade hemma. Vuxna som känner sig lite krassliga och inte vill gå till jobbet. Sjuttioplussarna.
Och vi välkomnar dem. Vi välkomnar dem, trots att vi hade önskat att de hade stannat hemma. Trots att avspärrningsbanden ännu inte har kunnat levereras. Trots att de inte håller avstånd. Trots att vi hör dem hosta. Men vi måste inte tycka om det. Och vi har all rätt att oroa oss för vilka konsekvenser det kan få» (Eleonor Pavlov).
«… när jag lånade Aforismer i levnadsvishet på kommunbiblioteket i 7:e arrondissementet (närmare bestämt på annexet i quartier La Tour-Maubourg) kan jag ha varit tjugosex år, men också tjugofem, eller tjugosju. Det är hur som helst väl sent för en så betydande upptäckt».
Dette er eitt av spørsmåla i ei 
Her på bloggen har vi fleire gongar klaga på det norske bibliotekmiljøet sin ivrige gang rundt dei fleste heite grautfat som finst og tendens til ikkje å fullføre faglegpolitiske debattar. Men no, mens dei fleste av oss har vore i kompakt korona-modus, har tidskriftet Bok og bibliotek og redaktør Odd Letnes gjort eit viktig forsøk på det motsette ved å ta opp det komplekse temaet 
I Klassekampen i dag finn vi 
Biblioteket tar saka #librarycase 
