Av Mikael Böök

Senaste vecka berättade en notis på svenska BIBLIST om artikeln «Offentliga bibliotek som arena för aktivism» av Johan Sundeen och Roger Blomgren, publicerad i Nordisk kulturpolitisk tidskrift 02/2020. Författarna är verksamma vid Bibliotekshögskolan i Borås; Sundeen som docent i idé- och lärdomshistoria samt universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, Blomgren som professor i biblioteks- och informationsvetenskap. Källmaterialet för deras artikel består i huvudsak av bis — tidskriften Bibliotek i samhälle — och särskilt då bis årgångar från 1970-talet respektive 2010-talet.

Sundeens och Blomgrens politiska åsikter ligger förmodligen några ljusår till höger om bis och undertecknad. Efter en andra genomläsning av denna «fallstudie av vänsterpolitisk biblioteksideologi» (enl. underrubriken) förblir mitt intryck ändå rätt positivt.

Intressant är inte minst Sundeens och Blomgrens försök att bygga ett teoretiskt ramverk för sin ideologikritik med hjälp av idealtyper som beskriver folkbibliotekariernas sociala roller. De urskiljer fyra typer nämligen «den byråkratiska, den professionsetiska, den tjänstemannaaktivistiska samt den entreprenöriella«bibliotekarietypen.

Dessutom kan det göra gott att få sina ideologier «beforskade» (jfr Ingrid Atlestam i bis) även om — eller kanske just för att —man inte blir bemött med sympati utan snarare med en fientlig attityd.

Sundeens och Blomgrens val av perioder tycks mig mindre lyckat. För att komma de socialistiska och «vänsterideologiska» biblioteksidéerna närmare inpå livet kunde artikelförfattarna gärna ha tagit med åttio-, nittio- och tvåtusentalets bis-årgångar i sitt inte alltför digra stoff. Nu har de fastnat onödigt mycket vid bis insatser i debatter om bibliotekariernas «neutralitet» vs. «censur» i urvalet av böcker och övrigt material till folkbibliotekens samlingar. Som Ingrid Atlestam påpekar i sitt svar på artikeln har bis gått i bräschen för bibliotekslagstiftning, bidragit till att initiera biblioteksforskning och engagerat sig i Svensk biblioteksförening. Mycket annat som hänger ihop med «vänsterpolitisk biblioteksideologi» har också råkat i skymundan.

>> Saman med p.t. 909 andre kan du få e-post når det kjem ein ny bloggpost her. Vi er også på Facebook. Og bloggar Mika finst på Twitter. Bloggar Anders er også på Twitter.

Sundeens och Blomgrens artikel väcker frågan : är «aktivism» allmänt taget någonting icke-önskvärt? Den slutsatsen är svår att undvika. Men det är tydligen just vad artikelförfattarna menar.

I en kommentar på BIBLIST skrev Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie : «Att som biblioteksanställd aktivt ta ställning för t.ex. bibliotekslagens portalparagraf borde inte behöva räknas som något klandervärt». Vilket är lätt att hålla med om.

Jag slår upp Sveriges bibliotekslag och läser portalparagrafen om folkbibliotek: «Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning».

Visst. Men jag skulle vilja gå ett steg längre. Jag vill inte uppfatta biblioteket enbart som ett medel eller ett verktyg för utvecklandet av en demokratisk nation utan jag vill se det som ett gemensamt mål för alla människor.

Bland Sundeens och Blomgrens fyra idealtyper skulle väl snarare den den professionsetiska än den tjänstemannaaktivistiska bibliotekarietypen framhålla den tanken.

Les också: Det nøytrale biblioteket? Ja – og nei!