Biblioteken som arena för aktivism

Av Mikael Böök

Senaste vecka berättade en notis på svenska BIBLIST om artikeln «Offentliga bibliotek som arena för aktivism» av Johan Sundeen och Roger Blomgren, publicerad i Nordisk kulturpolitisk tidskrift 02/2020. Författarna är verksamma vid Bibliotekshögskolan i Borås; Sundeen som docent i idé- och lärdomshistoria samt universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, Blomgren som professor i biblioteks- och informationsvetenskap. Källmaterialet för deras artikel består i huvudsak av bis — tidskriften Bibliotek i samhälle — och särskilt då bis årgångar från 1970-talet respektive 2010-talet.

Sundeens och Blomgrens politiska åsikter ligger förmodligen några ljusår till höger om bis och undertecknad. Efter en andra genomläsning av denna «fallstudie av vänsterpolitisk biblioteksideologi» (enl. underrubriken) förblir mitt intryck ändå rätt positivt.

Intressant är inte minst Sundeens och Blomgrens försök att bygga ett teoretiskt ramverk för sin ideologikritik med hjälp av idealtyper som beskriver folkbibliotekariernas sociala roller. De urskiljer fyra typer nämligen «den byråkratiska, den professionsetiska, den tjänstemannaaktivistiska samt den entreprenöriella«bibliotekarietypen.

Dessutom kan det göra gott att få sina ideologier «beforskade» (jfr Ingrid Atlestam i bis) även om — eller kanske just för att —man inte blir bemött med sympati utan snarare med en fientlig attityd.

Sundeens och Blomgrens val av perioder tycks mig mindre lyckat. För att komma de socialistiska och «vänsterideologiska» biblioteksidéerna närmare inpå livet kunde artikelförfattarna gärna ha tagit med åttio-, nittio- och tvåtusentalets bis-årgångar i sitt inte alltför digra stoff. Nu har de fastnat onödigt mycket vid bis insatser i debatter om bibliotekariernas «neutralitet» vs. «censur» i urvalet av böcker och övrigt material till folkbibliotekens samlingar. Som Ingrid Atlestam påpekar i sitt svar på artikeln har bis gått i bräschen för bibliotekslagstiftning, bidragit till att initiera biblioteksforskning och engagerat sig i Svensk biblioteksförening. Mycket annat som hänger ihop med «vänsterpolitisk biblioteksideologi» har också råkat i skymundan.

>> Saman med p.t. 909 andre kan du få e-post når det kjem ein ny bloggpost her. Vi er også på Facebook. Og bloggar Mika finst på Twitter. Bloggar Anders er også på Twitter.

Sundeens och Blomgrens artikel väcker frågan : är «aktivism» allmänt taget någonting icke-önskvärt? Den slutsatsen är svår att undvika. Men det är tydligen just vad artikelförfattarna menar.

I en kommentar på BIBLIST skrev Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie : «Att som biblioteksanställd aktivt ta ställning för t.ex. bibliotekslagens portalparagraf borde inte behöva räknas som något klandervärt». Vilket är lätt att hålla med om.

Jag slår upp Sveriges bibliotekslag och läser portalparagrafen om folkbibliotek: «Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning».

Visst. Men jag skulle vilja gå ett steg längre. Jag vill inte uppfatta biblioteket enbart som ett medel eller ett verktyg för utvecklandet av en demokratisk nation utan jag vill se det som ett gemensamt mål för alla människor.

Bland Sundeens och Blomgrens fyra idealtyper skulle väl snarare den den professionsetiska än den tjänstemannaaktivistiska bibliotekarietypen framhålla den tanken.

Les också: Det nøytrale biblioteket? Ja – og nei!

Elsevier och Wiley till nytt angrepp mot Sci-Hub och Libgen

Sci-Hub logo sittande på en boktrave. Boktraven symboliserar Libgen alias Library Genesis.

Alexandra Elbakyan och Sci-Hub, webbportalen för vetenskapliga artiklar som hon upprätthåller, har råkat ut för nya svårigheter, denna gång i Indien. De stora förlagen Elsevier och Wiley har nämligen stämt Alexandra Elbakyan och Sci-Hub inför rätta vid domstolen i New Delhi. Stämningen gäller också skuggbiblioteket Libgen. Om detta kan man läsa mer i Prabir Purkayasthas artikel Elsevier and Wiley Declare War on Research Community in India i indiska NewsClick.

Dessutom har Twitter spärrat Sci-Hubs konto! Därom ingår mer information i artikeln och kommentarerna här.

Historien om de vetenskapliga skuggbiblioteken är redan ganska lång och händelserik och har också tidigare skymtat i Bibliotekettarsaka. Vi återkommer till ämnet!

Se också:

IFLA and The Gates Foundation: Merry Bedfellows. But For How Long?

By Mikael Böök

>> In comments below watch and listen to the very first musical act on this blog

As I previously told in this blog, I joined IFLA last summer as a personal member. Thus I had the opportunity to follow IFLA’s recent General Assembly meeting . IFLA’s General Assembly met in The Hague on 5 November. The meeting took place in the wake of the ongoing COVID-19 crisis. I did not find out how many members were in den Haag, only a few I would think. Many more probably followed the meeting like myself, over the internet. In order for the votes to go smoothly, voting by proxy was allowed. The agenda had been reduced to a minimum, the main thing was to decide on the mandatory items and to award some annual honors. In addition, it was decided that IFLA will hold an Extraordinary General Assembly (in Melbourne, Australia on 12 February 2021) to decide on the adoption of new IFLA Statutes.

As a novice in this context, there was one thing in particular that I focused on and to which I will now devote a few lines, namely the operating grants from the Bill and Melinda Gates Foundation.

The treasurer’s report showed that IFLA’s expenses in 2019 were € 1,654,982 compared to € 1,892,860 in 2018. The difference € 237,878, it was explained, was mainly because the IFLA Global Libraries Foundation covered the costs of the International Advocacy Program (IAP) in 2019 with € 245,139.
For me, this raised the question: what is the Stichting IFLA Global Libraries?

On IFLA’s webpages we learn that …

Les mer «IFLA and The Gates Foundation: Merry Bedfellows. But For How Long?»

IFLA och Gates stiftelse: glada sängkamrater, men hur länge? – 2

Illustration: ZDnet. Klicka

Av Mikael Böök

Min avsikt med det här blogginlägget är peka på två problem av vilka det första är gammalt som gatan medan det andra såvitt jag begriper inte har någon direkt motsvarighet i människosläktets tidigare historia. Det första handlar om den fattigas genom historien ofta mycket problematiska beroende av den rike. Det senare är en fråga om vad E.F. Schumacher — han med devisen «litet är vackert» — en gång kallade «a refusal of consciousnness», vägran att vakna till medvetande — närmare bestämt om det nukleära hotet mot livet på jorden.

Det är inte fel att ta emot pengar av Bill och Melinda Gates stiftelse för att finansiera goda biblioteksprojekt i olika länder med sikte på hållbara samhällen. Problemet är hur IFLA (eller enskilda biblioteksföreningar eller bibliotek) ska bevara sin självständighet i förhållande till bidragsgivaren. I biblioteksvärlden kan detta vara särskilt svårt ifall bidragsgivarens affärsintressen, såsom i detta fall, inkränktar på bidragsmottagarens eget område, dvs området informationsteknik. Biblioteket borde kort sagt främja och använda öppna operativsystem och fria mjukvaror. Men hur går detta ihop med att vara ekonomiskt beroende av Microsoft eller någon annan av IT-branschens jätteföretag? Exemplet (se del I av inlägget) med Microsoft IT Academies i Kenya National Library Services folkbibliotek avser att visa hur ett alltför nära samarbete mellan offentliga bibliotek och privata fonder och företag kan komma att se ut på fältet. 

Beträffande IFLAs djupgående samarbete med Bill och Melinda Gates stiftelse i utarbetandet av en strategi för att skapa hållbara samhällen så ligger det problematiska inte minst i tolkningen av begreppet hållbarhet.

En av de viktigaste förutsättningarna för hållbara samhällen är …

Les mer «IFLA och Gates stiftelse: glada sängkamrater, men hur länge? – 2»

IFLA och Gates stiftelse: glada sängkamrater? – 1

Utsnitt: Adbar/Wikipedia. (CC BY-SA 3.0)

Av Mikael Böök

Som jag tidigare berättat här i bloggen anslöt jag mig i somras som personmedlem i IFLA. Därför hade jag möjlighet att följa med Generalförsamlingens möte via webben. IFLAs Generalförsamling möttes i den Haag 5 november. Mötet ägde rum i tecknet av den pågående COVID-19-krisen. Hur många som var på plats fick jag inte reda på — bara ett fåtal skulle jag tro. Desto fler deltog över internet. För att omröstningarna skulle gå smidigt tilläts «proxy voting» (röstning genom ombud). Punkterna på agendan hade bantats ner till minimum, huvudsaken var att följa åtsmötesrutinen och få de ordinarie ärendena undanstökade samt sköta utdelningen av några årliga hedersbetygelser. 

Som novis i detta sammanhang var det särskilt en sak som jag fäste mig vid och som jag nu ska ägna några rader, nämligen verksamhetsbidragen från Bill and Melinda Gates Foundation. 

Av skattmästarens rapport framgick, att IFLAs utgifter år 2019 var €1,654,982 jämfört med €1,892,860 år 2018. Skillnaden € 237,878 beror, sades det, främst på att Stichting IFLA Global Libraries täckte kostnaderna för International Advocacy Programme (IAP) år 2019 med €245,139. Hos mig väckte detta frågan: vad är då Stichting IFLA Global Libraries för något?

IFLAs webbplats får vi veta att …

Les mer «IFLA och Gates stiftelse: glada sängkamrater? – 1»

The Library as Publisher in the Whole Wide World

This is a translation from Swedish of yesterday’s blog post by Mikael Böök on the library as publisher. Mikael is among other things involved in LibPub, IFLA’s special group in the field. The group places its main emphasis on publishing of academic texts by higher education and research libraries, even though they also visit public libraries. Mikael comments below on a recent webinar under the auspices of the special group, but asks why does not IFLA’s own extensive advocacy, especially with regard to the UN’s sustainability goals, count as publication? And why don’t librarians publish their support for the UN agreement on a ban on nuclear weapons? (that in fact won a big victory last night: «UN Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons reaches 50 ratifications needed for entry into force»).

The word is Mikael’s:

This sommer I joined the international umbrella organisation of librarians, IFLA. You can become a personal member there if you consider yourself able to afford the membership fee (77 euro).

As a background to my membership, a couple of years ago I decided to participate in the relatively new IFLA Special Interest Group on library publishing (LibPub). 

The group held a webinar a few days ago (16 October) which I missed. But now I have watched the more than two hour long recording of this event via Youtube. The purpose of the webinar seems to have been to involve librarians from a larger part of the world than North America and Europe in the LibPub group. Thus, speakers had been invited from the Philippines, Russia, Nigeria and Turkey (see the program).

Those who do not have time to take part in the entire webinar can go directly to James «Jim» O’Donnell’s elegant concluding comments at 1:59.

Library publishing is usually given a rather narrow definition; …

Les mer «The Library as Publisher in the Whole Wide World»

Biblioteket som utgivare i hela den vida världen

Klikk og kikk

Vi skriv 24. oktober, FN-dagen, og vi skal vere dagsaktuelle:

Med-bloggar Mikael Böök engasjerer seg i biblioteket som utgjevar, blant anna i IFLAs spesialgruppe på feltet. Gruppa legg størst vekt på UH- og forskingsbibliotek som publiserer akademisk litteratur, sjølv om ho også har vore innom folkebiblioteka. Mikael kommenterer nedanfor eit nyleg webinar i regi av spesialgruppa, men spør seg kvifor ikkje IFLAs eigen omfattande advocacy, særleg når det gjeld FNs berekraftsmål, reknast som publisering? Og kvifor publiserer ikkje bibliotekarane støtta si for FN-avtalen for eitt forbod mot kjernevåpen?:

>> Stop press: ICAN Norge annonserte (25.10. kl 00.43 på NRK.no) at «Honduras ratifiserte FNs atomvåpenforbud. Med disse ratifikasjonene har 50 stater ratifisert forbudet og om 90 dager trer avtalen i kraft». 

I somras anslöt jag mig till bibliotekariernas internationella paraplyorganisation IFLA. En kan alltså bli personmedlem där ifall en anser sig ha råd med den årliga medlemsavgiften (77 euro).

Som bakgrund till mitt IFLA-medlemskap kan jag berätta att jag för ett par år sedan beslöt att delta i IFLAs relativt nya specialgrupp (SIG) om library publishing (LibPub) — biblioteket som utgivare (tidigare blogginlägg om detta finns här och här och här).

LibPub-gruppen höll för några dagar sedan (16. oktober) ett webinarium, som jag missade. Men nu har jag tittat och lyssnat på den drygt två timmar långa inspelningen av evenemanget via Youtube. Webinariet var, så vitt jag begriper, ett försök att dra in bibliotekarier från en större del av världen än den nordamerikanska och västeuropeiska i LibPub-gruppen. Sålunda hade föredrag inbegärts från bl a Filippinerna, Ryssland, Nigeria och Turkiet… Jfr Webinariets program.

Den som inte hinner ta del av hela webinariet kan gå direkt till James «Jim» O’Donnells eleganta, sammanfattande slutkommentar som börjar vid 1:59.

Library publishing ges vanligen en tämligen snäv definition: …

Les mer «Biblioteket som utgivare i hela den vida världen»

IFLA mot atomvåpen krev nordiske tilslutningar. NBF? SB? DB? FB?

Skjermbilde 2020-07-29 23.39.15Av Mikael Böök

Mitt resolutionsutkast för IFLA:s generalförsamling i den Haag 5. november (se inlägget «Måste biblioteken foga sig i kärnvapenstaternas diktat?» i bibliotekettarsaka.com 21.7.) har fått gensvar på IFLA:s epostlista om Library publishing (Biblioteket som utgivare). Närmare bestämt har jag fått ett par goda råd.

För det första blev jag tillrådd att förkorta och klarifiera resolutionsutkastet. Därför lägger jag nu det tidigare utkastet åt sidan och ersätter det med följande:

IFLA should apply for becoming a partner organization in the International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN), which received the 2017 Nobel Peace Prize «for its work to draw attention to the catastrophic humanitarian consequences of any use of nuclear weapons and for its ground-breaking efforts to achieve a treaty-based prohibition of such weapons.» (Details about ICAN partner organisations and an application form are found at ICAN’s webpage http://www.icanw.org/partners.)

Vidare vore det viktigt att en institutionell IFLA-medlem (eller flera) ger sitt stöd åt utkastet redan före 3. augusti då tidsfristen för resolutionsförslag utgår.

Vill Norsk Bibliotekforening vara med på detta? Jag försöker också kontakta Finlands och Sveriges biblioteksföreningar i denna sak.

Med sommarhälsningar,

Mikael Böök
Personmedlem i IFLA
Lovisa, Finland
book (at ) kaapeli.fi / tel. +358 44511 324

Måste biblioteken foga sig i kärnvapenstaternas diktat?

Skjermbilde 2020-07-22 23.40.29Av Mikael Böök

För ett par dagar sedan ramlade ett medlemsbrev från bibiotekariernas världsorganisation IFLA ned i min epostlåda. I brevet ville IFLA påminna om förberedelserna inför organisationens generalförsamling som ska mötas nästa gång i den Haag den 5 november. Samtidigt meddelades att tidsfristen för att lämna in förslag till mötesagendan har förlängts till 3 augusti (kanske pga av pandemin?)

Först kändes brevets innehåll en aning avlägset såhär mitt i den hetaste sommar- och semesterveckan. Men efter ett morgondopp i Finska Viken och en extra kopp kaffe förstod jag att här erbjuds ett tillfälle . . . att försöka göra någonting viktigt. Eller kanske försöka på nytt, det kan väl inte vara första gången som någon lägger ett resolutionsförslag i den här stilen inför IFLAs generalförsamling? : Les mer «Måste biblioteken foga sig i kärnvapenstaternas diktat?»

Om ljudboken

Av Mikael Böök, p.t. ved Byön i Pellinge skärgård.

Skjermbilde 2020-05-22 15.07.13I Dagens Nyheter (Stockholm) uppmanade signaturen «Anders Joost, ekonom» nyligen svenskarna att lämna läsningen av tryckta böcker bakom sig som ett avslutat kapitel. Läsning tillhör en förgången tid, idag gäller i stället Youtube-filmer, reklamsnabba textmeddelanden och Netflix-teveserier, menade Joost, och tillade:

«Räddningen sägs ofta vara ljudboken. Men det är ju ett helt annat medium, eller hur?» (Anders Joost: ”Vi måste inse att boken är död”, Dagens Nyheter 20.5.2020)

När jag läste Anders Joosts insändare kom jag att tänka på hur en ledarskribent i Hufvudstadsbladet (Helsingfors) för några dagar sedan beskrev Sverige:

«Vad blir kvar av litteraturen när text blir ljud? Lyssnartoppen domineras av koncentrerade miniberättelser utan dödkött: strömlinjeformad kronologi, konstant framåtrörelse, enkelt språk. Idealet är dialogdrivet berättande, övertydliga markeringar och papperstunna huvudkaraktärer som ur en Dan Brown-roman. Denna snäva mall hotar att likt en Prokrustesbädd våldföra sig på skrivandet. Storsäljande producenter av standardiserad genrelitteratur och en handfull etablerade romanförfattare lär tillsammans överleva, medan det blir allt trängre i marginalen av utgivningslistorna för kulturbärande småsäljare. Ljudboksmogna Sverige visar vägen: där efterfrågas den n:te deckaren, thrillern och feelgood-historien, simpla berättelser som mal på.» (cit.enl. Torsten Fagerholm: «Då litteraturen reduceras till Netflix-följetong», Hbl 16.5.2020)

Anders Joosts insändare samlade inte oväntat många kommentarer i DN. Flertalet kommentatorer ville … Les mer «Om ljudboken»

Böckernas väv i Internetarkivet

Skjermbilde 2019-11-01 12.10.48Internetarkivet samarbetar med Wikipedia för att underlätta tillgången till digitaliserade böcker som Wikipedia refererar till i sina artiklar. Många av dessa böcker kan nämligen läsas i arkivets växande digitala boksamling, som bevaras tillsammans med miljontals webbsidor från webbadresser som har gått ur tiden.

Bilden ovan visar hur en sidhänvisning i Wikipedias artikel om Martin Luther King öppnar ifrågavarande boksida i en monografi om Martin Luther King i Internetarkivet.

För närvarande har redan 130 000 sådana sidhänvisningar i Wikipedia gjorts om till fungerande länkar, berättar Brewster Kahle i sin blogg. Och det är bara början, tillägger han.

Kahle har rubricerat sitt blogginlägg «Att väva in böcker i webben börjandes från Wikipedia». Men hur blir det då med copyrighten, kan man fråga sig. Kahle tänker sig att det problemet går att lösa och nämner t ex Controlled Digital Lending (CDL) , en «metod som är på kommande» med tanke på bibliotek som vill låna ut digitala böcker så som de lånar ut sina tryckta böcker. «När CDL väl har skräddarsytts för att motsvara de tryckta böckernas marknadsvillkor och kontrollerna är korrekt implementerade, kan CDL bli tillåtet enligt gällande upphovsrättslagstiftning», sägs det på CDL:s hemsida.

Mikael Böök

Biblioteket som utgivare: ett paradigmskifte?

böök wsf
Mikael Böök – bibliotekaktivist og aktiv i WSF

Medbloggar Mikael Böök tok nyleg turen frå Finland til Irland, til IFLA-konferansen om biblioteket som utgjevar, som fann stad i Dublin 28. februar til 1. mars. Her er rapporten hans:

I den irländska huvudstaden avslutades nyligen ett möte, sammankallat av den internationella bibliotekarieorganisationen IFLAs splitternya intressegrupp om biblioteket som utgivare, på engelska Library Publishing. För de lokala arrangemangen stod bibliotekarierna vid Dublins handelshögskola. (Se referenser)

Nytt 22.3.: Bööks tekst finst no også i Biblioteksbladet, organ for Svensk Biblioteksförening.

Mötesdeltagarna, ca 50 ledande universitetsbibliotekarier och akademiska förlagstjänstemän från Nordamerika och Västeuropa, föreföll eniga om att det pågår ett paradigmskifte. Hur detta ska beskrivas och vad det betyder är fortfarande oklart, men kan ändå preliminärt sammanfattas såhär: Les mer «Biblioteket som utgivare: ett paradigmskifte?»

– Stöd Julian Assange och ge WikiLeaks en trygg fristad i biblioteken

Skjermbilde 2018-12-09 20.59.02
Collateral Murder. Klikk og kikk

Lørdag 8. desember hadde bibliotekaktivist Mikael Böök et svarinnlegg i Helsingfors-avisa Hovudstadsbladet (Hbl) til et forslag om å gi Julian Assange asyl i Finland. Han mener dette er urealistisk, men vil diskutere hva som faktisk kan gjøres. I motsetning til politikerne peker han på hva to yrkesgrupper kan få til, henholdsvis journalister og bibliotekarer:

«Professorn i världspolitik vid Helsingfors universitet, Heikki Patomäki, har i uusisuomi.fi (28.11.) upprepat sin åsikt från 2011 att Finland borde ge WikiLeaksgrundaren Julian Assange asyl.

Den allmänna utgångspunkten för Patomäkis argumentation är offentlighetsprincipen, även kallad informationsfriheten: att alla (åtminstone i Norden och i många andra länder) enligt grundlagen har rätt att ta del av offentliga handlingar och att närvara vid domstolsförhandlingar och beslutande politiska sammanträden.

Under senhösten 2018 har Assanges situation som politisk flykting på Ecuadors ambassad i London förvärrats. I enlighet med Ecuadors nya USA-orienterade utrikespolitik under president Lenin Moreno har Assanges kommunikationer med yttervärlden skurits av. Vidare läckte en åklagare i USA nyligen ut information, som bevisar att Assange står anklagad för brott i det landet (jfr Hbl 16.11.), något som han själv länge har hävdat men som världen först nu har fått officiellt bekräftat. Les mer «– Stöd Julian Assange och ge WikiLeaks en trygg fristad i biblioteken»

Biblioteket, ikke Facebook, må bli internett! (4)

skjermbilde-2017-02-23-10-06-11I serien sin om Facebook ser Mikael Böök denne gangen på nett-gigantens planer om å starte bankvirksomhet. Men hva da med de stadig viktigere e-ID-ene? Bankene er jo i praksis forvaltere av disse. Og: «Måste vi då lita på Facebook som «det høyeste sikkerhetsnivået» i förvaltningen av våra e-identiteter?»

I Sverige diskuteres det derimot nå om biblioteket bør overta utsteding e-ID!

Böök tar saka:

Les mer «Biblioteket, ikke Facebook, må bli internett! (4)»

Biblioteket, ikke Facebook, må bli Internett (2)

faceboook NYTAv Mikael Böök, Isnäs, Finland

De stora berättelsernas tid är förbi, påstods det. Men vad är då Facebook, om inte en av dessa stora historier? Och var skall denna berättelse sluta?

New York Times publicerade häromdan en artikel med rubriken ”Inside Facebook’s (Totally Insane, Unintentionally Gigantic, Hyperpartisan) Political-Media Machine – How a strange new class of media outlet has arisen to take over our news feeds ”.

Artikeln handlar närmast om Facebooks roll i det förestående amerikanska presidentvalet, som inte kommenteras närmare här. Noterar i alla fall satserna ”Publishers took note of what worked on Facebook and adjusted accordingly” samt “Facebook is where it’s all happening”.

Les mer «Biblioteket, ikke Facebook, må bli Internett (2)»