– a concept, an attitude – and this blog
«Presidentvalget i USA viser hvor uheldig det er å forveksle data og informasjon med sann kunnskap. Ved å fokusere på kunnskap og på fellesskapet får bibliotekarene et perfekt utgangspunkt for å bidra til framgang for landet i åra som kommer».
Dette er hovedbudskapet i et foredrag av David Lankes 15. november på årskonferansen til bibliotekforeninga i staten Maine. Lytt til foredraget via bloggen hans. Les mer «Bibliotekar – et yrke for vår tid!»
På Soli Brug, et tradisjonsrikt kunstgalleri nær E6 nord for Sarpsborg, henger det til og med 4. desember ei utstilling med kunstnere fra samme by (som feirer 1000 år i år). En av kunstnerne er fotografen Magnus Bjerk. Disse bildene hans har vært utstilt før, nemlig på Blomqvist i Oslo i januar. Og her på bloggen skreiv vi om dem da, fordi bibliotek er et motiv på flere av bildene. Og fordi begge herværende bloggere, samt et antall barske bibliotekarer, deltar med tekster, både på veggene og i et bibliotekpolitisk hefte som ligger framme, til utdeling.
Så velkommen!
En riktignok to år «gammel» rapport fra den svenske Stiftelsen för Strategisk Forskning handler om automatisering og teknologisk arbeidsledighet. Ikke overraskende oppsummeres det at yrker som krever «fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala, och omtanke om andra människor har lägst sannolikhet att ersättas».
Da burde vel bibliotekbransjen gå relativt klar? Men, nei. Vi har nedafor gjort et utdrag av en tabell i rapporten og utheva de to hovedgruppene av bibliotekansatte som figurerer der. Tabellen viser «Sannolikheten att yrken tas över av datorer under de kommande 20 åren».
Først 10 på «topp»: Les mer «Bibliotekautomatiserer vi oss til grunne?»
På det danske Bibliotekarforbundets hjemmeside gis det en klar advarsel: «Hvis vi ikke får vendt den nedadgående spiral for digitale udlån, må vi droppe de digitale materialer«.
Det er Michael Anker, «digital leder» ved biblioteket i Ballerup, som sier dette. Han mener biblioteka må legge om til digital-fysisk formidling: Les mer «Bør danske folkebibliotek gi opp det digitale?»
Jo, du kan overleve førstkommende torsdagskveld den 6. oktober uten Farmen og eventuelt gjøre opptak av Brenner & bøkene. Kast deg heller over første og beste nettmedium og bli med på (den gratis) nettkonferansen Library 2.016! Høstens første minikonferanse handler om bibliotekets framtid. Les mer «På en skjerm nær deg: Library 2.016!»
Det forlyder at enkelte bibliotek svir av tjue tusen på snakkesalige kjendiser og om saker som for lengst har vært på beste sendetid på tv. Mens andre bibliotek skaper spennende samtaler ved hjelp av lokale ressurspersoner. Her er det ting å lære av blant annet Horten bibliotek.
Bokmagasinet, Klassekampens lørdagsbilag, har det med å ringe bibliotek om hva de har på tapetet. En lørdag i august kunne vi lese at Horten bibliotek «skal snoke i bokhyllene til lokalpolitikerne og hente dem fram på scenen». Og da vi bare befinner oss ei ferjereise unna, tok vi sjansen på å møte opp ved et sånt høve. – Hva kunne nå dette være? En provinsiell, men bare enda pinligere variant av Dagens Næringslivs «På nattbordet»? Eller et naivt forsøk på å lappe på politikerforakten? Les mer «Gode bibliotekarrangement trenger ikke være pompøse og kostbare»
”Om inte detta kränker ett lands [Norges] teknologiska suveränitet så vet jag inte vad som skulle göra det”, «utbrister Jevgenij Morozow på Twitter 9 september om Facebooks ökända censurering av det kända fotografiet av ”napalmflickan”.
Denne bloggposten er en fortsettelse av Biblioteket, ikke Facebook, må bli internett! del 1 og del 2.
Bibliotekvenner og venneforeninger kan være mye forskjellig. Alt fra sosietetsklubb- virksomhet, med vekt på «fundraising» for å spe på et skrantent budsjett, til aksjonsgrupper av den typen som arrangerer demonstrasjoner for biblioteket og som lager videoer som denne:
I Barnet nord i London har de fått seg «meråpent» bibliotek. Fint for mange, men de lokale bibliotekvennene ber kommunen rett og slett om å ombestemme seg. Noen som kjenner igjen disse problemstillingene? Fortell gjerne om det nedenfor 🙂
Den for lengst guru-erklærte bibliotekprofessoren R. David Lankes har kommet med ny bok, The New Librarianship Field Guide. I forhold til hans digre The Atlas of New Librarianship fra 2011 er Field Guide hovedsakelig en repetisjon i et mindre format, men nå tar han også et viktig skritt mot et virkelig «nytt bibliotek».
Det er ikke lite pretensiøst å hevde at man har oppdaga et New Librarianship. Men innfrir løftene? Det har ikke alle følt seg trygge på hittil.
Formen er i dette tilfellet ny. Dette er, som tittelen sier, felthåndbok-varianten av hans enorme, etter min mening både fysisk og pedagogisk uhåndterlige Atlas. Det altomfattende tankekartet i Atlas er dessverre ikke veldig intuitivt; her et eksempel – ei lita grein på treet hans (likevel brukte vi hele kartet hans på «bibliotekutstillinga» i Oslo i januar). Les mer «Lankes tar et viktig skritt»
Av Mikael Böök, Isnäs, Finland
De stora berättelsernas tid är förbi, påstods det. Men vad är då Facebook, om inte en av dessa stora historier? Och var skall denna berättelse sluta?
New York Times publicerade häromdan en artikel med rubriken ”Inside Facebook’s (Totally Insane, Unintentionally Gigantic, Hyperpartisan) Political-Media Machine – How a strange new class of media outlet has arisen to take over our news feeds ”.
Artikeln handlar närmast om Facebooks roll i det förestående amerikanska presidentvalet, som inte kommenteras närmare här. Noterar i alla fall satserna ”Publishers took note of what worked on Facebook and adjusted accordingly” samt “Facebook is where it’s all happening”.
Av Mikael Böök, Isnäs, Finland
”Jag lyckades förlåta och slutade hata. Många ärr sitter kvar på min kropp och jag plågas fortfarande av svåra smärtor så gott som dagligen men mitt hjärta är renat. Napalmens makt är stor men tro, förlåtelse och kärlek är mycket mäktigare. Om var och en lärde sig leva med sann kärlek, hopp och förlåtelse skulle vi inte ha några krig. Ifall den där lilla flickan på bilden kunde leva så, fråga då dig själv: kan du?” (Phan Thi Kim Phuc)*
Facebook har nyligen försökt hindra några norska journalister från att dela det kända krigsfotot från år 1972 med de övriga vännerna av Facebook. ”Mandag kveld publiserer TVNorge-sjef Harald Strømme bildet på nytt. Her forteller han at han har delt bildet rundt 2.300 ganger, og at Facebook nå truer med å kaste ham ut. Men sjefen for Norges tredje største tv-selskap vil ikke føye seg og prøver igjen”, berättar norska Journalisten. Les mer «Biblioteket, ikke Facebook, må bli Internett (1)»
Folkebiblioteket, også kjent som lokalsamfunnets mest lavterskel og multikulturelle sosiale møteplass, må kunne omstille seg når publikum går i nye retninger. Her et par mulige nye trender:
Vi leser sommeraviser blant annet om Mediemangfoldsutvalgets undersøkelse av nordmenns mediekonsum. Det ble mange store overskrifter, og da velger vi heller å sitere fra Aslak Bondes diskrete, men alltid vettuge spalte i Morgenbladet, 29. juli. Så her noen highlights, som også har relevans til folkebibliotekas nyhets- og kunnskapsformidling:
Alt er ikke trist og leit, ifølge Bonde. For det finnes nyhetshungrige. Men: Les mer «Nyhetsmedienes begrensninger»
Av Mikael Böök, Isnäs, Finland
– Håller open access på att bli mainstream, inte bara bland forskarna, utan även hos de politiska beslutsfattarna—åtminstone i Europa? Vilken roll spelar biblioteken i sammanhanget? I vilken mån och på vilka sätt har bibliotekarierna tagit sig an denna sak?
Regeringen i Norge vill att landet blir ett ”försiktigt föregångsland” beträffande öppen tillgång (open access) till den vetenskapliga forskningens resultat via internet.
”Norsk forskning skal være åpent tilgjengelig for alle innen 2020, foreslår et utvalg regjeringen har satt ned”, läser jag i norska Morgenbladet 12 augusti. Les mer «Kommer bibliotekarierna någonsin att utnyttja sin potential?»
Om man gjennomførte bibliotekutdanning i Tigerstaden på 1970-tallet (og sikkert seinere også) vil man huske et kurs i leksikonbruk, der lektor Søren Hvenekilde kjørte åpen slakt av norske leksika, særlig Cappelens, mener vi å huske, der skrekkeksempelet var en særdeles vestlig kald-krigs omtale av staten Cuba.
Men deretter gikk det bare én vei, har vi tenkt. Med Paxleksikon og Store og Stadig Større Norske og de nettbaserte Leksikon for det 21. århundrede (DK) og Wikipedia og sånn.
Dette rinner en i hu, for å si det sånn, når Klassekampenredaktør Braanen tirsdag denne uka har en annensides sak med overskrifta «Hva er demokrati?» Vi siterer innledninga hans (ikke på åpent nett, men kan abonneres på i Biblioteket deres): Les mer «Leksikalsk demokrati»
