Av Mikael Böök
Som jag tidigare berättat här i bloggen anslöt jag mig i somras som personmedlem i IFLA. Därför hade jag möjlighet att följa med Generalförsamlingens möte via webben. IFLAs Generalförsamling möttes i den Haag 5 november. Mötet ägde rum i tecknet av den pågående COVID-19-krisen. Hur många som var på plats fick jag inte reda på — bara ett fåtal skulle jag tro. Desto fler deltog över internet. För att omröstningarna skulle gå smidigt tilläts «proxy voting» (röstning genom ombud). Punkterna på agendan hade bantats ner till minimum, huvudsaken var att följa åtsmötesrutinen och få de ordinarie ärendena undanstökade samt sköta utdelningen av några årliga hedersbetygelser.
Som novis i detta sammanhang var det särskilt en sak som jag fäste mig vid och som jag nu ska ägna några rader, nämligen verksamhetsbidragen från Bill and Melinda Gates Foundation.
Av skattmästarens rapport framgick, att IFLAs utgifter år 2019 var €1,654,982 jämfört med €1,892,860 år 2018. Skillnaden € 237,878 beror, sades det, främst på att Stichting IFLA Global Libraries täckte kostnaderna för International Advocacy Programme (IAP) år 2019 med €245,139. Hos mig väckte detta frågan: vad är då Stichting IFLA Global Libraries för något?
På IFLAs webbplats får vi veta att …
… Stichting IFLA Global Libraries är en «rent allmännyttig och bildningsfrämjande» penningfond (stiftelse), som grundades år 2016 för att stärka biblioteksfältet och folkbiblioteken och stöda framväxten av hållbara samhällen. Stiftelsen finansieras genom donationer, understöd, inkomster från stiftelsens egen verksamhet mm. Stiftelsens styrelse har 3 medlemmar, dvs en ordförande och två utsedda styrelsemedlemmar samt en generalsekreterare.
Vem är Warren Buffet? Ett av hans «bästa» citat: «There’s class warfare, all right. But it’s my class, the rich class, that’s making war, and we’re winning».
Styrelsens sammansättning och beskrivningarna av styrelsemedlemmarnas bakgrunder tyder på att det kanske inte vore helt fel ifall man kallade Bill and Melinda Gates Foundation och Stichting IFLA Global Libraries för glada sängkamrater. Det tycks alltså förhålla sig så så att den senare har grundats för att bekvämt kunna kanalisera pengar och inflytande från den förra till IFLA. Detta intryck förstärktes betydligt när jag tittade lite närmare på utvecklingen av IFLAs finanser under de senaste fyra år och, för att få åtminstone en ytlig överblick, sammanställde följande lilla tabell:
Stiftelsens egen webbsajt ger närmare information om de nuvarande tre styrelsemedlemmarna och generalsekreteraren:
Glòria Pérez-Salmerón, som var IFLAs ordförande 2017-2019. Hon har tidigare bl a varit chef för Spaniens nationalbibliotek.
Deborah Jacobs, som leder Bill and Melinda Gates Foundation Global Libraries initiative sedan år 2008 och utsågs till hedersmedlem i IFLA under världskonferensen i Aten år 2019.
Inga Lundén, tidigare ordförande för Svensk biblioteksförening och mångårig chef för Stockholms stadsbibliotek. I bakgrundsbeskrivningen av Lundén nämns det att Bill and Melinda Gates Foundation och Global Libraries har varit en «inspirationskälla» för henne i hennes verksamhet som mentor och rådgivare för International Network of Emerging Library Innovators (INELI).
Gerald Leitner, som är generalsekreterare för Stichting IFLA Global Libraries är också IFLAs nuvarande generalsekreterare. Han har tidigare lett Österrikes biblioteksförening och EBLIDA, bibliotekariernas lobby i EU. År 2017 drog Leitner igång projektet Global Vision, som går ut på att att bygga upp en en ny strategi för IFLA «från grunden» (from the bottom up).
Nog har man ju märkt att Bill och hans fru Melinda med sitt väldiga kapital, insamlat under årtionden av Microsofts försäljningsframgångar, utövar ett betydande inflytande i nutiden, inklusive nutidens bibliotek. Men vem kunde ana att de har fattat ett såhär stadigt grepp om hela den globala biblioteksutvecklingen genom att finansiera och inspirera bibliotekariernas internationella organisation?
i den Haag 5 november 2020 (skärmdump
från Youtube)
Jo, det kunde vi nog alla. Eller åtminstone vi som läser Biblioteksbladet. I nämnda tidskrift stod redan för två år sedan en intervju med Gerald Leitner. Ingressen lydde så här: «Med ett dramatiskt språk och Bill Gates pengar ska världens bibliotek förmås gå i takt med tiden. IFLA:s generalsekreterare Gerald Leitner kämpar med en biblioteksvärld där det finns ”hundratusentals” som är obenägna att förändras».
(Obenägen = uvillig på norsk, merknad AE)
Plock ur intervjun:
Biblioteksbladet: Är de som arbetar på bibliotek tillbakalutade och i avsaknad av insikt om behovet av förändring?
Leitner: –Många har utan tvekan den attityden och det är kanske ett skäl till att vi måste använda så starka ord för att göra det tydligt att de måste ta del av den här rörelsen.
Biblioteksbladet: ”Rörelsen” är framför allt arbetet med en gemensam strategi för världens bibliotek som påbörjades häromåret med hjälp av ett tioårigt finansiellt stöd från Bill och Melinda Gates stiftelse, som Gerald Leitner beskriver som en ”game changer”.
En game changer — alltså en som ger spelet en ny riktning och kanske också en ny utgång!
Viket spel?
Spelet om framtiden, kunde man kanske svara. Men vems framtid, borde man väl i så fall tillägga?
Bill och Melinda Gates stiftelses verksamhetsbidrag till «biblioteksfältet» via IFLA (men inte enbart via IFLA; lite mer därom nedan) är för övrigt småpotatis jämförda med den filantropiska stiftelsens investeringar i läkemedelsindustrin, gruvindustrin med flera branscher som kan vara nog så viktiga med tanke på, ja, vems framtid? Bill och Melinda Gates stiftelse torde också i dagens läge vara en av de största finansiärerna av världshälsoroganisationen WHO. Här talar vi inte om några futtiga miljoner (jfr t ex verksamhetsbidraget till IFLA) utan om hundratals miljoner. Sålunda bidrog Gatesstiftelsen med 629 miljoner dollar, mer än 14 % , av WHO:s hela budget år 2017 — något att tänka på i dessa coronatider.
Har Bill och Melinda Gates beslutat rädda världen? Så ser det onekligen ut. Men de tänker förstås göra det på sitt eget speciella sätt, utifrån sin bild av hur framtiden borde gestalta sig.
Borde vi, jag menar medlemmarna i IFLA och bibliotekarierna på hela «biblioteksfältet» eventuellt fråga sig om vår bild och deras bild av hur framtiden borde gestalta sig verkligen stämmer överens med varandra? Borde de ens stämma överens och i så fall på vilka punkter? Till dessa frågor ska jag återkomma i ett senare blogginlägg. Avslutningsvis ännu en glimt från biblioteksvärlden, denna gång från Kenya.
I sitt nyhetsbrev från juli 2016 berättar Kenya Library Association inte bara om diverse verksamhetsbidrag från Bill och Melindas stiftelse utan dessutom att Kenya National Library Service (KNLS) i samarbete med Microsoft har etablerat «Microsoft IT Academies» i sina folkbibliotek. (Jfr bilden.) Undervisningen i Microsofts IT-akademier består av kurser i användningen av Microsofts mjukvaror och Windows-operativsystem. Den här historien får mig att minnas Alfred P Sloans berömda slogan från förr i tiden. «Det som är bra för General Motors är bra för Amerika». Numera skulle det väl snarare heta såhär: «Det som är bra för Microsoft är bra för Afrika».
Biblioteket tar saka #librarycase 
Leave a Reply